Cathrine önskar sig mera tid för konsten

Intresset för att teckna och måla har accelererat för Cathrine Lidman sedan hon var barn och nu önskar hon inget hellre än att hon skulle kunna ha konsten som heltidssysselsättning. Men hon är samtidigt inte beredd att säga upp sig från jobbet som grafiker på Norrbottens Media i Luleå, dit hon pendlar från Sjulsmark.
Hon bor i byns gamla Ebeneserkyrka, med en takhöjd på drygt fyra meter och väl tilltagna väggar. De passar hennes konst bra - hon gillar att måla stora format och det hon inte får sålt eller vill hänga på väggen har hon inga problem med att förvara:
- Jag använder den före detta dopbassägen som förråd, säger hon.
Kontraster
Cathrine Lidman har separatutställningar ungefär en gång om året i Piteå och Luleå med omnejd, senast i Rosfors i somras och 2008 på Krokodil. Några målningar som var med då visar hon också nu, i PT: s foajé under mars månad, men det har också tillkommit nya.
- På senare tid har jag tränat mig på att hellre få fram en känsla i bilden än att måla precis som verkligheten ser ut, som jag gjorde förut.
- Jag börjar med att skapa kontraster av mörka och ljusa partier och efter ett tag kommer det fram något motiv. Resultatet blir mera abstrakt och det är så jag vill ha det.
Beundrar Zorn
Efter några kvälls- och sommarkurser i Sunderbyn, tog hon tjänstledigt och gick konstutbildningen där 2002-2005.
- Jag beundrar Zorn och den stilen i konsten. Jag målar i olja för att det ger en lyster och ett djup som jag inte kan uppnå i akryl.
- Akvarell är mycket svårare än olja, men jag brukar måla akvareller också.
Inför den nu pågående utställningen tänkte Cathrine Lidman först måla en helt ny serie med ett tema som höll ihop utställningen. Sedan bestämde hon sig för att den röda tråden får vara hon själv, hennes konstnärliga stilförändrig under åren från 2003 och fram tills nu.
Moment 22
Cathrine Lidman har sökt medlemskap i Konstnärernas riksorganisation, KRO, som är de svenska bildkonstnärernas fackliga företrädare.
För att kunna bli medlem måste man uppfylla tio kriterier och det gör hon inte, så hon fick nej.
Hon tror att ett medlemskap skulle ge större insyn i vilka möjligheter som finns att nå ut med sin konst, för att så småningom kunna ägna sig helt och fullt åt den.
- Men det är som ett moment 22. För mig saknas det utställningar i södra Sverige och på andra orter än i Norrbotten.
- Det blir för dyrt att ta ledigt från jobbet, att resa, bo och betala avgifter och så vidare. Förra året fick jag inbjudan om att vara med i en konstbiennal i Florens, men då skulle varje konstnär ha fem sponsorer.
- Man måste kunna vara drivande för att komma ut och det är svårt att hålla på med marknadsföring vid sidan av ett helt annat heltidsjobb, säger Cathrine Lidman.