Så formades levnadsregler som till exempel handlar om respekt för vatten, att inte skräpa ner, att samsas i trånga utrymmen, att inte begå rovdrift, och så vidare.
Politisk ikon
Britta Marakatt Labba föddes 1951 i en renskötarfamilj, som det sista samiska barnet fött under en höstflyttning.- De flesta slutade flytta när andra världskriget kom.
Hennes pappa dog när hon var fem år, så för modern var mytologin ett effektivt sätt att ha uppsikt. Om vattenvittran kan ta den som går för nära dess tillhåll, undviker man naturligtvis att leka vid vattendrag.
- Farfar var en god berättare och även det har varit en stor tillgång för mig.
- Mina broderier är en form av dagboksanteckningar, de berättar om händelser på ett långsamt sätt. Från ide till färdig bild kan det ta tio år, säger Britta Marakatt Labba.
1981 var hon däremot snabb när hon gjorde den politiska bilden om demonstrationerna mot norska statens utbyggnad av Altaälven. Den har blivit som en ikon i Norge och så småningom tänker hon göra en replik på den.
Tungt broderi
Britta Marakatt Labba utbildade sig vid Konstindustriskolan i Göteborg. Det var där hon började utveckla sin speciella teknik med textilbroderi, applikationer och tryck. Hon färgar in olika slags garner med ljusbeständig syntetfärg och väljer sedan garn efter den nyans som är närmast vad hon tänkt sig.Sedan broderar hon med de tunna kamgarnerna i lin, ull och silke, på linneväv. Motiven är alltid hämtade från den samiska kulturen, men under de mer än 30 år hon varit verksam har broderitekniken blivit mera avskalad.
- Stygntätheten har minskat, allt är mera minimalistiskt. Jag tycker att bilderna har blivit bättre av det, klarare, säger hon.
Kunglig invigning
De senaste åren har Britta Marakatt Labba ägnat sig åt ett 23 meter långt och fyra decimeter högt arbete till en välvd vägg i Tromsö universitet. De första åtta metrarna invigdes av Norges kung i fjol och det färdiga verket beräknas vara klart i början av nästa år.Hon brukar färdigställa mellan en och två decimeter under de fyra till sex timmar hon orkar i ett sträck.
- Det är ganska tungt att sitta och brodera. Nu har jag tre meter kvar. För att kunna vila från det här stora uppdraget har jag också gjort scenografier till två teateruppsättningar och en del illustrationsjobb mellan varven.
Väggtextilen har linne i botten och den första delen är tryckt och broderad med mixade garner. I den andra delen kompletteras broderierna med applikationer.
Huvudbonad
En sak som Britta Marakatt Labba lärt sig är nödvändigt för att få offentliga uppdrag, är att skissa.Något hon undvikit i det längsta men som hon med tiden hittat en egen metod för, eftersom hon anser att hon inte är bra på att teckna:
- Jag målar stora papperssjok och så klipper jag.
- Men jag gör fortfarande skisser enbart till stora uppdrag, säger hon och visar förlagan till 23-metersmålningen.
Där berättas om träden och kosmos, hur gudinnor, djur, människor och de underjordiska kommer till världen. Bilderna är mycket traditionella i sitt symbolspråk och samtidigt nyskapande och aktuella. Exempelvis visas på en slående likhet mellan samer och muslimer:
- I alla kulturer är huvudbonaden viktig. Hos samerna var det inte fint om en kvinna visade sin bara hud och det var viktigt att täcka håret.
- När kristendomen kom ansågs den hornhuvade mössan vara djävulens verk, men istället för att ta av sig mössan eller göra om den helt, vändes hornet bakåt.
Självklar kunskap
En annan bild visar solens och månens betydelse i den samiska mytologin, som angav vid vilka tidpunkter det var bäst att utföra vardagssysslor som slakt, att hämta skohö, ved, slöjdmaterial med mera.- Nu har vetenskapen upptäckt att det inte är lämpligt att utföra operationer under rötmånaden. För mig har det alltid varit självklart att tänka på sådant.