- Jag började med att skriva noveller som jag i fem års tid skickade till veckotidningar utan att bli publicerad. Men när jag kom på att använda dialogen i en novell till en radiopjäs lossnade det.
Glesbygdens problem
Radiopjäserna ledde till både scen- och tv-pjäser som väckte uppseende, samt till samarbetet med Kent Andersson på Göteborgs stadsteater.- Vi gjorde kollektiva pjäser, en slags gruppteater som skrevs under tiden som vi repeterade.
Det var efter tv-serien "Friställd" 1969, som Bengt Bratt blev tillfrågad om han kunde skriva sex avsnitt för tv om glebygdsproblemen.
- Då var jordbruksreformen aktuell och med små byråkratiska medel förändrade den landsbygden helt, påminde han åhörarna.
Resten är historia. De första sex avsnitten visades på tv 1971, de sista i höstas. Ingen av skådespelarna har bytts ut under seriens gång, trots att några avlidit. Jackie Söderman regisserade alla avsnitt utom den sista omgången. Han hade fyllt 80 år och lät en yngre förmåga, Gun Jönsson, 75, ta över.
- Nu är serien definitivt slut, men i huvudet skriver jag fortfarande om "Hem till byn", förklarade Bengt Bratt innan samtalet kom in på karaktärerna mer i detalj.
Engagerad i verkligheten
Bengt Bratt transformerar sitt samhällsengagemang till dramatik som bygger på fakta, statistik och verkliga personer och händelser. Kanske är det därför karaktärerna i "Hem till byn" etsat sig fast i tv-tittarnas minne, som Björn Andersson uttryckte det. Under 70-talet var tittarsiffran uppe i fyra miljoner, den högsta som tv-teatern kan uppvisa efter "Rasken".När Björn Andersson frågade Bengt Bratt hur han gjort för att alla bärande roller i serien blivit en sådan lyckträff att karaktärerna hållit i 35 år, blev svaret att det beror på skådespelarna och regissören. Han tog också upp det lugna tempot i serien, att det faktiskt går att fånga publiken utan musik som illustrerar känslor och fyller ut tystnad.
Dialogens hemlighet
Bengt Bratt avslöjade också vilken av karaktärerna som är ett självporträtt, vilken som liknar hans egen mor, att skådespelarna aldrig - utom en gång i de sista avsnitten - tillåtits improvisera, samt att samma skådespelare tar det som en förolämpning om manuset är övertydligt.- För det mesta har jag lyckats censurera mig själv. Ofta blir det bästa som jag tänkt predikande när det kommer på pappret. Jag kan samla på mig för mycket material som jag vill redovisa och då blir det tråkigt.
Bengt Bratt avslutade kvällen med ett tips till alla som är nyfikna på hur det går till att skriva dialog:
- Läs Strindbergs förord till "Fröken Julie". Där skildrar han hur en dialog tillåts löpa fritt, för i verkligheten är inte dialogens enda syfte att föra handlingen framåt. Tjechovs och Pinters pjäser är också bra. Det är första gången jag talar om det här offentligt, men i början kopierade jag Pinters dialoger.
Själv har Bengt Bratt bland andra inspirerat Carin Mannheimer att börja skriva dramatik (red:s anm.).