Augustprisvinnaren i stan

När Steve Sem-Sandberg bestämde sig för att följa upp vad som hände Franz Kafkas två äldre systrar och deras familjer sedan de 1942 deporterats från Prag till det polska ghettot i Lódz, anade han knappast att han i flera år skulle absorberas av området och den kvarts miljon människor som hölls instängda där av nazisterna.
Nästan samtliga likviderades innan andra världskriget var slut, men i motsats till ghettot i Warszawa är själva platsen intakt om än husen förfallit.
Känslomässigt motiv
För Ordmåns publik berättade Steve Sem-Sandberg att stämningen i Lódz kröp in i kroppen på honom när han 2003 vandrade omkring i ghetto-området två veckor i sträck. Han började förstå vilket inferno det måste ha varit att bo där med så många människor inträngda på fyra kvadratkilometers yta och den fattigdom de tvingades uthärda.
- Jag har ingen teoretisk eller abstrakt anledning till att jag ville skriva den här boken, utan en känsla av isolering, nöd och försakelse som kröp in i kroppen på mig.
- Jag kände mig nära de människor boken handlar om när jag skrev. Det finns ingen mur mellan vår tid och historien och det här kan hända igen var som helst, sa Steve Sem-Sandberg.
Huvudpersonen i den fiktiva berättelsen om ghettot är dess ordförande, eller "judeäldste" som nazisterna kallade honom och berättelsen är fokuserad på brännmärkningen av judar. "Judeäldsten" - som fanns i verkligheten - hade till uppgift att förverkliga nazisternas beslut. Till exempel att skicka alla barn under tio år och alla gamla över 65 till förintelseläger. I historieböckerna beskrivs han som en maktgalen, monstruös medlöpare, men Steve Sem-Sandberg dömer honom inte. I hans bok är denne man både hjälte och skurk, för enligt författaren kan han lika gärna ses som en livräddare.
- Han kunde inte veta hur det skulle sluta.
Enligt Steve Sem-Sandberg fanns det romer i ghettot också och han påminde om att Hitler hade planer på att även rensa ut hela det slaviska folket efter Tysklands utvidgning österut. Dessutom förföljdes andra folkgrupper, som homosexuella, handikappade, och de som ansågs vara vänstersympatiösörer.
Gripande dagbok
Händelserna i romanen bygger på en officiell krönika, 3 500 sidor lång, som skrevs kollektivt i ghettot på "judeäldstens" order. Där anges om vad som hände i lägret dag efter dag, med fakta om allt från dagstemperatur till antalet dödsfall. Den andra källan är en privat dagbok som en av ghettots invånare skrivit.
- Påfallande många skrev dagböcker trots bristen på papper. Den här är mest gripande och skriven på titelbladet, smutstitelbladet och i marginalerna på en fransk underhållningsroman. Jag vet inte, men jag tror att det är en ung flicka som skrivit den.
Steve Sem-Sandberg citerade några av raderna som skrivits på sex språk: "Om någon människa läser det här, kom och hjälp oss härifrån".

Augustprisvinnaren i stan

Steve Sem-Sandberg har skrivit en roman som samtidigt är ett dokument om en historisk plats där människornas allra värsta sidor kom i dagen. Men där fanns även motsatsen - obändig styrka och hoppfullhet mitt i den hemskaste förtvivlan och elände. I går kom Augustprisvinnaren till Piteå.