"Vems heder?" hette föreläsningen på Krokodil i Piteå där drygt trettio personer samlats på onsdagskvällen. Carina Diaz definierar begreppet heder tillsammans med publiken som nämner orden: Rättvisa, respekt, självkänsla, ärlighet.
- Heder är ett laddat ord i hela världen, och motsatsorden är lika värdeladdade: oärlighet, skuld och skam, konstaterar Carina Diaz.
Bygger egna trygghetssystem
Hon förklarar hedersproblematiken genom att rita cirklar, "bubblor", med sina händer där vi människor befinner oss, i familjen, som får olika betydelse beroende på vilka vi är och vilket samhälle vi lever i. Hon beskriver hur olika normer styr, starkare och svagare, inom varje bubbla och vad som händer i länder där samhällstrukturen är osäker och varje släkt tvingas bygga egna trygghetssystem.
- För många här i Sverige är familjen kanske bara mamma, pappa och barnen.
I andra, odemokratiska länder, inkluderas farbröder, kusiner, ingifta släkten och familjecirkeln blir enorm. Det innebär å ena sidan en stor trygghet, enligt Carina Diaz. Men även att många personer hjälps åt att kontrollera att hedersnormen följs. Framförallt blir blodsbanden viktiga, "man blandar sig inte med vem som helst", och detta kontrolleras genom att ta makt över sexualiteten, kvinnornas.
- Flickor könsstympas, kvinnor täcks med slöjor, allt för att begränsa och ta makt över sexualiteten.
Morsskuld och fadersansvar
Mest bestämmanderätt i familjebubblan har några "kloka" män. Mödrarnas roll är barnafostrandet. När en son eller dotter bryter normen är det mammans skuld och skam, men männen bär det slutgiltiga ansvaret.
Mordet på Fadime tas upp som exempel där hederskammen drivs till sin spets och pappor mördar sina döttrar.
- Människor som gör detta är inga "hemska människor". Utifrån deras värld och kontext har de gjort det enda rätta, förklarar Carina Diaz.
Hon relaterar till Sverige förr, då vi hade skampåle, barnamord och blodsfejder. Hon drar paralleller mellan olika religioner, bland annat till Pajala där hon vuxit upp, där det inom leastadianismen fortfarande är skamligt för en kvinna att cykla, och cykeln kallas "hortrilla". Hon ger även flera exempel på människor hon mött i sitt arbete, hur de dödshotats och flytt från sin släkt.
Inte vi och dom
Publiken nämner problem med SFI:s språkfixering, och hur ska invandrare bemötas, och hur ska egentligen hedersvåldet motarbetas?
- Sluta prata vi och dom. Vi måste bredda våra perspektiv. Ta emot, respektera och bekräfta. Alla har rätt att bli förstådda och sedda och därigenom trygga.
Om människor innesluts i ett nytt sammanhang "kan de strunta i vad släktingarna i Irak säger", tror Carina Diaz, som menar att skolan måste bli bättre på att utbilda och informera, och att polisens kunskap måste öka.
Stefan Andersson, verksamhetsledare för ABF som ordnade föreläsningen, avslutade med att utlova en studiecirkel för flyktingpojkar om hedersrelaterat våld.
Föreläsningen som pågick i två timmar är ett arrangemang kring utställningen "Hedersrelaterat våld - en fråga för dom andra?" som pågår på Piteå stadsbibliotek till den 13 mars.