Eftersom NKO till och med nästa år kommer att engagera gästdirigenter inför varje turné, börjar alltid planeringen med att välja en dirigent. Anu Tali kan räkna upp en handfull svenska orkestrar som hon samarbetat med, bland andra Norrlandsoperans. Hon är en entusiastisk ambassadör för sitt lands kompositörer, men säger att hon har en kärlekshistoria med Sverige.
- Den inleddes 1991 när Estland blev fritt. Jag studerade här och fick möta Eric Ericsson, Gustaf Sjökvist och andra stora svenska dirigenter, säger hon.
Själens balsam
Från början var Anu Tali pianist, men under tiden i Sverige hade hon startat en egen kör. Det ledde till att hon började dirigera orkestrar innan hon studerade dirigering.
- Utvecklingen från pianist till dirigent blev naturlig och jag tror det har hjälpt mig att förbli mänsklig i den här branschen. Jag ser mig absolut inte som en maestro, säger hon.
1997 startade hon den orkester som i dag heter Nordic Symphony Orchestra på grund av sin internationella sättning.
I Piteå i kväll, samt Luleå i morgon och Boden på fredag, spelar Mihkel Poll Mozarts 23:e pianokonsert i A-dur. Förra säsongen turnerade han i Europa tillsammans med Anu Talis orkester. Då stod Griegs pianokonsert på programmet. Han intygar att hon lyckats engagera några av världens bästa orkestermusiker. Själv säger Anu Tali att när hennes nordiska symfoniorkester spelar är det som balsam för själen:
- Jag påminns om varför vi lärt oss allt detta sedan vi var små barn, varför vi studerat musikteori och musikhistoria och övat i timtal. Orkestern spelar så att musiken alltid är intressant för publiken och det är ju det som är vitsen med alltihop. New York Times recensent beskrev det som att vi förmedlade en rockig energi från scenen och det gjorde mig glad.
Anu Tali och orkestermedlemmarna är stolta över att fler delar den uppfattningen. Företag och privatpersoner i USA och Estland står för huvudsaklig finansiering och en liten del är statsbidrag.
Kommunikation
Mihkel Poll och Anu Tan har båda gått samma skola - Estlands musik- och teaterakademi - men tillhör olika generationer, han är född 1986 och hon 1972. De utgör en tät duo och verkar dela grundinställning till musik.
- Man måste spela samtida musik och inte bara klassiska verk, för man kan inte bara leva i historien, säger Mihkel Poll angående en skivinspelning han gjorde för ett par år sedan med pianomusik från det tjugonde århundradet.
- Han spelar mycket komplicerade stycken, sådana som andra anser är svarta för att de är så svåra, säger Anu Than och instämmer i att den musiker som vill förstå sin samtid inte enbart bör ägna sig åt historiska verk.
På frågan om det är obligatoriskt för en pianist att älska Grieg, svarar Mihkel Poll att det inte finns några sådana måsten:
- Man måste spela det bästa man kan, det är allt.
Anu Tan inflikar snabbt att det gör han alltid.
- Han spelade aldrig Grieg två gånger på samma sätt under hela turnén, utan varje konsert var som en fristående kommunikation mellan oss. Det är det bästa samarbete man kan ha.
Framåtrörelse
Kommunikation mellan människor är också vad hon hittar i Arvo Pärts musik. Symfonin från 2008 avslutar det aktuella programmet.
- Hans musik är aldrig banal. Den hjälper människor att finna frid genom en rörelse framåt, den vill hitta sitt mål. Man förstår hans musik bättre när man träffat honom, han har till exempel ett extremt bra minne för detaljer. Han är en genial kompositör, säger hon.
Programmet inleds med Eduard Tubins (1905-1982) "Musik för stråkar" från 1963. Han flydde till Sverige 1944 på grund av den sovjetiska ockupationen av Estland.
- När jag valde musik tänkte jag först på vad jag kan erbjuda orkestern och på dess storlek och då blev det självklart att kombinera Pärt med Tubin. Han ses i Sverige som en del av den svenska musikhistorien eftersom han levde här så länge och det stärker relationen mellan länderna, säger Anu Tan som är nöjd med sina första intryck av länets orkester:
- De är trevliga människor med öppet sinne och känsla för humor. De verkar allihop vara här av rätt orsak - att de gillar vad de gör.