Winnerbäck och publiken drog åt samma håll

Med en rekorderlig gubbkeps nertryckt över det röda håret kliver Lars Winnerbäck in på scen med en akustisk gitarr hängande om halsen. Han ler och falsettskriken från de främre raderna är öronbedövande. Det pirrar i knäna av välbehag. Vad det är som gör den här mannen till det finaste musiksverige har att erbjuda är svårt att sätta fingret på, men det är så det känns.

Ensam framför han ett par
låtar och när han når "Kom änglar", från 14 år gamla debutplattan, äter publiken ur hans hand. Ett svart skynke dras bort från scen och bandet, som med åren blivit mer än ett kompband, kliver rakt in i handlingen i "Åt samma håll".
Winnerbäck gratulerar PDOL på 20-årsdagen och berättar att han på senare tid börjat drömma drömmar som tyder på storhetsvansinne. Och egentligen, vem kan klandra honom? Nej, just det. Med en låtkatalog som finns representerad i mer eller mindre alla svenska hem har man väl ändå rätt att tänka lite höga tankar om sig själv. Speciellt om det sker i drömmarnas land.

Jämfört med vinterns inomhusturné, då Winnerbäck hade med sig samma band, låter det nu betydligt piggare och tajtare. Att ljudet dessutom är riktigt schysst gör helhetsupplevelsen ännu större. Under "Ingen soldat" bjuds publiken på en stor virtuell manskör och "För dig" förstärks på samma sätt av filmprojektering men motivet har bytts ut mot vacker hud mot hud i gråskala.

Tyvärr snålas det med låtar från senaste plattan "Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen". Undertecknad saknar
speciellt "Fribiljett till himlen", som hade gjort sig bra i den
ljumna sommarnatten.

Som allra störst blir det i en något omarrangerad version av "Du hade tid". Inramat av Anna Stadlings röst, dubbla fioler och mjuka trumgångar växer den sig betydligt större än den är. När ljudet klingar ut ställer sig Winnerbäck på scenkanten, tittar ut över
publikhavet och lägger högerhanden på bröstet. En stund känns det nästan som att han är lika tagen av stunden som publiken är. Ett tecken på att det där storhetsvansinnet nog inte är så djupt
rotat ändå.