Det är tyst och lugnt i kyrkan på lördag kväll. Utanför dansas det på som att det inte finns någon morgondag men där inne är det en andaktsfull känsla med tända ljus och en publik som viskar tyst till varandra.
När Abalone Dots startar upp med sina imponerande stämmor reser sig håret på armarna. Första låten de spelar är "Such a crime" från deras nya skiva och den mjuka bluegrassmusiken fyller kyrkan.
Min bästa beskrivning av Abalone Dots är att de låter som ifall sirenerna från Odyssén skulle få barn med en amerikansk countrysångare från sydstaterna. De framför både låtar på svenska och engelska. Låten "På väg" som de även framförde i årets melodifestival blir varmt mottagen av publiken.
Uppträdandet innehåller inslag av många spännande instrument som nyckelharpa, mandolin, dobro och banjo. Men det kommer till ett pris av att det blir oändligt långa pauser för att stämma om instrumenten så att det ska bli exakt rätt tonart. Men de är ett band som har kvalité och är otroligt tekniskt kunniga vilket är kul att se men en lördag natt efter en lång festivalhelg har folk inte nog tålamod att vänta.
Publiken som letat sig till kyrkan kan placeras i det äldre facket av festivalbesökarna. Den välfyllda lokalen visar dock att det finns ett behov av just sådana här bokningar. Konserten var en skön paus från det i övrigt höga tempot och ett värdigt avslut på kyrkscenen.