Det progressiva dödsbandet Spiritual Space skippar dist och growl när de framför en akustisk spelning på PT-scenen under torsdagseftermiddagen. Trots att sol och värme inte direkt gör någon rättvisa till kraftigt melankolisk metal i avskalad form, fungerar bandets akustiska uppsättning förvånansvärt bra. Jag säger förvånansvärt, eftersom denna typ av spelningar inom genren tenderar till att ofta motarbetas av formatet som sådant.
Mer eller mindre all progressiv death metal är ett derivat från genrepionjärerna Opeth. Spiritual Space är inget undantag till den regeln, om än med fler influenser. En del av originaliteten inom genren, i den mån den existerar, kommer från instrumentalisering, harmonisering och sound. När man tar bort skriksång, dist och fullstora instrumentaliseringar riskerar låtbyggen att krackelera. Spiritual Space lyckas däremot behålla mitt intresse. Förvisso väsentligen mer Katatonia än Opeth, och det gassande solskenet till trots, infinner sig ändå känslan av höstrusk, teångor och mysmelankoliska suckar.