Kalle Gracias och Griljonären
Kalle Gracias och Griljonären återvänder till PDOL och stora scenen för att följa upp förra årets hiphop-fest med Kusten Klick. Och nog får man säga att det är en publiksuccé. En ung och taggad publik tar emot brodersduon Kalle Gracias Granberg och Filip Griljo Granberg. Det jublas, det hoppas, det dansas.
Varandes en collab-genre blandas det material friskt från Griljonären, Kalle Gracias, Kusten Klick och Robb Gillys som gästar scenen med sin nya singel "V.J.V.". Kusten-medlemmen Mick Jäger gästar även han, och trots att det inte är fullt lika många på scenen som förra årets Kusten-spelning har ingen i gänget några problem med att hålla igång publiken. Energi finns det gott om, både på scenen och framför den. Låtar som "Kallt i staden" och "Lugna mä" tas emot med entusiasm. Det är tungt, klubbigt och högt med en basmatta som förmodligen letat sig in i det center i min hjärna som styr motoriken. Med andra ord är allt som det ska vara.
De nya produktionerna, många signerade producenten Jakk Who, är hårdare, stökigare och mer industry-influerade än tidigare. Jag gillar tyngden, skränigheten och det skrikiga i det. Det är högre, skitigare och mindre tillrättalagt. Synd att en del av det skildrade gått förlorat i materialet. Egotrippar som "KINGZ", "Anonym" och "Ingen annan än mig" klarar jag mig utan, i mina ögon saknar de substans. Rockdrömmen, sexet och spriten är gjort för många gånger för att det ska slå an en sträng. Rappen om vägen till succé borde förpassas till den klyscha den blivit. Det saknar djup, autenticitet och mellanmänsklighet. Det kaxiga i konceptet förblir pubertalt. Låtar som "Drömmen" och "Kallt i staden", däremot, äger en längtan och en kritik som jag kan känna igen och känna med.
Nåväl, fest blir det i alla fall. Trots att det inte toppar förra årets gig med Kusten Klick är det tydligt att Piteå-rapparna jobbat på. De vet hur man taggar sin publik, det blir många gånger ett jävla tryck. Kalle Gracias och Griljonären står för årets PDOL-fest.