Finska kriget hett igen

MÄRKESÅRET 1809. "Fänrik Ståls sägner" är inte längre obligatorisk läsning i svenska skolan och kunskaperna om finska kriget är bristfälliga. Men det håller på att ändras. Armemuseums utställning "Sveriges sista stora krig" har blivit en publikmagnet.

Övriga2008-04-10 00:00
Stockholm (TT Spektra)h

I år är det 200 år sedan ryska trupper gick över gränsen in i Sverige och finska kriget fick sin start. Ett drygt år senare förlorade Sverige kriget och Finland blev en del av Ryssland.

Slutsåld historiebok

Det nästan 600 år gamla bandet mellan våra länder klipptes av en gång för alla. Här hemma ledde kriget till statskupp och en ny konstitution, i Finland blev det ett första steg mot självständighet. För båda länderna ledde det svidande nederlaget till helt nya förutsättningar.

- I Finland är intresset påtagligt större för det här kriget, man försöker förstå vad som verkligen hände. I Sverige har vi varit mer framåtblickande, historieböcker fokuserar på freden och vill nästan inte ta i döden, sjukdomarna och det faktiska kriget. Jag vill nog påstå att det har varit ett trauma, säger militärhistorikern Martin Hårdstedt (bilden).

- I Sverige är vi skolade att se folkhemmets och demokratiseringens tillkomst, då passar det inte in att vi krigade för 200 år sedan och lyckades ganska bra mot ryssarna.

Men nyfikenheten på Sveriges och Finlands gemensamma förflutna har vaknat. Utställningen "Sveriges sista stora krig" öppnade i december på Armemuseum i Stockholm och inte sedan succeutställningen om spioner för några år sedan har museet lyckats locka så många besökare - detta trots att man då hade fri entre. Museets dramatiserade visningar har varit populära och kvällsföreläsningarna med bland andra författaren Herman Lindqvist fullsatta.

- Det visar på ett stort historieintresse som delvis är nyvaknat. Vi har varit bra på att ta till vara det, och är först ut med att uppmärksamma att det är 200 år sedan finska kriget, säger Thomas Roth, förste intendent på Armemuseum.

Samtidigt har Martin Hårdstedts prisbelönta bok "Finska kriget", som bygger på hans doktorsavhandling om kriget från 2002, sålt slut hos förlaget. Lagom till det så kallade märkesåret 1809 trycks den i ny upplaga och har översatts till finska.

Nationerna bildas

Enligt Thomas Roth har Armemuseum lyckats med sina två föresatser med utställningen. Dels vill man visa att att Finland i allra högsta grad var en del av Sverige, inte en koloni utan en tredjedel av Sveriges yta och en fjärdedel av dess befolkning som plötsligt försvann. Dels vill man visa att kriget var intimt förknippad med händelserna på kontinenten, Napoleonkrigen.

- Efter Napoleonkrigen bildas fyra nya nordiska stater. Sverige förlorar Finland, som blir autonomt under det ryska riket. Sverige 1814 är inte samma land som 1809. Vi får en ny tronföljare och en helt ny grundlag. Danmark har förlorat Norge, som i sin tur uppstått som nation, säger Thomas Roth.

Finsk kulturskatt

Finska kriget har varit avgörande för dagens finlandssvenska relationer. Men de många åren under samma flagg var minst lika viktiga. Många är de svenskar med släktband till soldaterna i finska kriget, eller andra världskrigets Finlandsfrivilliga. Finland hörde till Sverige i närmare 600 år - att jämföras med Skåne som blev svenskt för 350 år sedan. Till skillnad från Sverige är Finland väl medvetet om sin koppling till den svenska kulturen.

- För min generation är Finland mumintroll, Koskenkorva och jämna hockeymatcher, tyvärr. Jag skulle önska att Finland var mer levande här. Det finns inget annat land i världen som vi har så starka band till, säger Martin Hårdstedt.

- Sverige blev Sverige 1809. Då inledde Sverige sin lyckosamma och småputtrande väg mot folkstyre. Då slapp vi gränsen mot en expansiv stormakt. Vi ska betänka att Finland har 90 000 stupade under 1900-talet, det finns ingen romantik i det. De har fått försvara sin självständighet, det har vi sluppit.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!