Birro aktuell med tv-serie om 60-talet

TIDSLUCKA. Regissören Mikael Marcimain hyllades för tidskänslan i "Lasermannen". Nu öppnar han, tillsammans med manusförfattaren Peter Birro, en tidslucka till 1960-talet i tv-serien "Upp till kamp".

Övriga2007-08-21 00:00
Spelplatsen är Göteborg. Gamle kungen håller tal, Amazonbilarna osar, vilda strejker hotar på varvet och de unga rebellerna dyrkar USA. "Upp till kamp" får 1960-talet att framstå som en annan planet, inte ett annat decennium. I fyra långfilmslånga avsnitt borrar sig serien ner i tioårsperioden mellan 60- och 70-talens mitt. Svartvitt blandas med färg, drama med dokumentärbilder när de unga skådisarna Sverrir Gudnason, Fanny Risberg, Simon J Berger och Ruth Vega Fernandez spelar fyra vänner i ett Sverige i förändring.

- Man kan säga att vi spelar våra föräldrar, säger Simon J Berger, som nyligen gått ut Teaterhögskolan i Malmö och som nu gör sin första tv-roll som överklasskillen Erik.

För unga för att minnas

Och faktum är att varken regissören eller skådespelarna är gamla nog att minnas den epok som gestaltas när "Upp till kamp" tar sin början.

- Peter Birro är 41, så han minns den knappt heller. Men han har gjort en jätteresearch och snackat med hur många som helst som var med, säger Mikael Marcimain.

- Själv har jag också träffat folk som minns Cue Club (Göteborgsklubben där serien tar sin början), jag har läst böcker och grävt ner mig i SVT:s arkiv. Dessutom är det många i filmteamet som var med på Cue Club och i en del av demonstrationerna. Men "Upp till kamp" är ingen dokumentär. Vad vi säger är bara "så här kanske det var".

Fanny Risberg som spelar Lena målar upp en bild av hur hon kom till produktionskontoret och såg "en enda stor researchanläggning".

- Det var fullt av böcker, bilder, filmer och musik från den här tiden. Hela produktionen var indränkt i tidsanda.

Ifrågasättande

Att Sverige förändrats enormt sedan den svartvita tiden är alla överens om. Men är det till det bättre eller sämre? Ingen i teamet har något entydigt svar.

- I dag har varje människa en individualistisk plan för hur de ska bli lyckliga, följa sina drömmar och utforska sina möjligheter, men de struntar i vad det sker på bekostnad av, säger Fanny Risberg.

- Men vår generation är bättre på att se barnens situation. De fick betala ett högt pris på 1960-talet. I dag reflekterar vi i alla fall över vad de behöver för att kunna skapa ett bättre samhälle.

Mikael Marcimain håller med om att långtifrån allt var bättre förr.

- Det har kommit fram mycket om Folkhemmet som inte är så roligt. Man får se till att konstant ifrågasätta den rådande världsbilden.

Förutom "Lasermannen" har Mikael Marcimain regisserat den hyllade tv-serien "Graven". Nu börjar han bli sugen på att långfilmsdebutera.

- Men jag har ingen aning om vad jag ska göra härnäst. Jag letar manus och har några grejer som jag hoppas på.

"Upp till kamp" har premiär i SVT den 3 september.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!