Göte Lundberg är uppvuxen i Drängsmark, två mil norr om staden där han nu bor, Skellefteå. Han har målat och tecknat sedan han var barn och är representerad i kommuner,landsting och bland privata samlare i Sverige och utomlands.
Nu visar han oljemålningar och blyertsteckningar i Öjebyns konsthall. I dag, lördag, har han vernissage för sin allra första utställning i Norrbotten.
Svalnande intresse
Bibliotekarien Björn Andersson, som kom med idén om konsthallen och som har drivit den från början, förklarar att profilen för verksamheten måste ändras.
– Vi har känt oss tvingade till att göra det allt eftersom, i flera år, på grund av att intresset hos publiken ser annorlunda ut än tidigare och vi vill inte göra långväga utställare besvikna.
– När vi började för 25 år sedan fick vi ganska snart förfrågningar från konstnärer och hantverkare, inte bara från övriga Norrbotten utan från hela landet. Vi kunde då med viss framgång låta några av dessa ställa ut här, trots att vi då som nu inte har någon särskild budget för verksamheten, säger Björn Andersson.
Den publika förändring han ser är att det tidigare kom förhållandevis många och tittade på utställningarna medan de pågick och vid vernissagerna, trots att flera av de tidigare utställarna inte hade något kontaktnät på orten.
– Dessutom fanns det ett antal konstklubbar och privatpersoner som köpte konst från utställningarna. Så är det inte längre och förändringen av intresset har pågått i många år.
Blandat program
Tidigare besökte också högstadieelever utställningarna.
– Det fanns ett samarbete mellan bildlärarna på högstadierna i Hortlax, Öjebyn och Christinaskolan. Numera är det endast skolbarn från förskolan och till och med årskurs sex som kommer regelbundet. Biblioteksbesökare brukar också gå en trappa upp och titta på utställningarna, annars är det inte mycket publik.
Björn Andersson säger att det blir en mer utpräglat lokal satsning i konsthallen i framtiden.
– De konstnärer som har ett lokalt kontaktnät här drar fortfarande besökare såväl till vernissage som under utställningsperioden.
– Vi kommer därför att göra en mix av lokala utställare, elevutställningar och liknande, samt andra aktiviteter som inte är konstutställningar. Det tar tid att vända det helt så årets program är en blandform.
Göte Lundberg är väl medveten om allt detta men ångrar inte att han valde att komma till Öjebyn. Strax före jul hade han en utställning i Sundsvall och under sensommaren väntar en i Skellefteå.
– Det här är kanske sista chansen att få ställa ut här i Öjebyn, säger han.
Idérikt jobb
Han visar både äldre målningar och nya, i varierande format. Detaljrika naturmotiv dominerar, ofta med en humoristisk twist i utförande och titel.
Som en myr i milda färgkaskader och ett enda förstorat hjortron på marken, med titeln ”Norrlands guld”. Eller en förfallen lada som fått stora plåsterbitar på det murkna träet och titeln ”Plåster på såren”. Eller målningen ”Lättmjölk” med glada kor som fått sällskap av ett stort mjölkglas ute på ängen. Oftast är det sommar på bilderna, men några höst- och vintermålningar är också med i utställningen.
– Hur det ska bli tänker jag ut innan jag börjar måla, jag har bilderna i huvudet så jag målar hemma. Flest idéer fick jag under de 36 år jag var tidningsbud, säger Göte Lundberg.
Lackar och tatuerar
Målningar av djur och människor utan avvikande ”tillägg” visar han också, samt teckningarna som utan undantag är trogna motivet och dess perspektiv.
– När jag tecknar lägger jag aldrig till något, då är det bara det som faktiskt finns som kommer med.
Göte Lundberg sysslar även med motivlackning, en del tatuering och fotografering. Han har lackerat en hel del hjälmar åt travkuskar och motorcykelåkare till exempel.
– Tatuerar gör jag bara då och då, i mycket liten omfattning numera, säger han och bekänner att han själv inte har någon tatuering på kroppen.
– Kanske är jag den enda tatuerare som inte vill ha någon tatuering själv.