Opera som medvetet söker osäkerhet

Uppfattningen om att opera tar flera år att skriva och månader att repetera dominerar, men för Operaimprovisatörerna är varje föreställning helt ny. Handlingen skapas i nuet med hjälp av publikens instruktioner om bland annat tid och rum, nyanser och känslor.
"Vi tar oss friheter"
Gregor Bergman, utbildad pianopedagog vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm, tog initiativet till Operaimprovisatörerna. Första föreställningsserien "Kanske en opera?" ägde rum i november 2007. Sedan dess har ensemblen gjort variationer på konceptet och turnerat.
- Vi tar oss friheter genremässigt och lovar att bjuda på en bit Mozart som vi repar nu, säger Gregor Bergman.
Skapar i stunden
Någon grundmelodi eller etablerat verk ligger inte till grund för Operaimprovisatörernas föreställningar.
- Vi utgår inte musikaliskt eller textmässigt från något, vi skapar allt i stunden, berättar Gregor Bergman.
- Om det börjar låta som någon aria eller ett drama försöker vi direkt avstyra det. Vi försöker inte heller återskapa något som var lyckat kvällen innan. Utmaningen är att hitta det nya och fräscha, vi söker en osäkerhet.
Gregor Bergman berättar att de etablerade operascenerna har efterfrågat Operaimprovisatörernas verksamhet, bland annat samarbetar man med Kungliga Operan i Stockholm, Folkoperan och Vadstena akademien.
- De ser potentialen i det här, inte minst i ambitionen att hitta en ny operapublik och att arbeta med barn. Sedan finns det nog många som tycker att det här är trams också.
Övar samspel
Inom den traditionella operan får man inte missa en ton och det får inte låta falskt, menar Gregor Bergman. För honom handlar Operaimprovisatörerna om att våga spänna bågen och utsätta sig för konstnärliga risker på scen. Operaimprovisatörerna står för avväpnande sångunderhållning. Någon regi i traditionell mening är det inte tal om.
Ensemblen har vid olika tillfällen tagit in improvisationsskådespelare som hjälpt sångarna att hitta nycklar som gjort dem till bättre improvisatörer.
Vid föreställningar gillar Gregor Bergman särskilt att omvandla nutida vardagsproblem till opera. Inspirationen kan tryta när han och sångarna känner att de går på tomgång.
- Det är lätt att gripas av panik när man hamnar i den känslan och då är det lätt att man sjunger och spelar ännu mer. Men det är som att springa in i elden, egentligen ska man ta det lugnare, säger han och skrattar.
- Om sångarna går på tomgång kan jag hjälpa dem till en viss del, men inte hela vägen. Som pianist försöker jag spela på ett sätt som skapar spänningar och inspirerar.
Senaste tillskottet
Mezzosopran Therese Badman är Operaimprovisatörernas senaste tillskott. Hon har varit med och repeterat under maj och i Piteå gör hon sin första föreställning med gruppen.
- Musiken är så himla stark. Det räcker med ett ackord så får man en känsla, säger hon.
- Jag, som är ny i gruppen, förvånas över att man blir så uppfylld.
Oftast är det stora känslor som med hjälp av sång och kroppsspråk ska illustreras. Therese Badman säger att föreställningarna kan bli sångmässigt krävande.
- Man får hålla koll på rösten och se till att man är ordentligt uppvärmd innan.
Kan spela om allt
Grunden i Operaimprovisatörernas musikaliska utövande är att det ska vara kul. Givetvis finns ambitionen att göra opera mer tillgängligt.
- Man kan få folk som vanligtvis inte går på opera att komma. Eftersom vi plockar upp förslag från publiken kan den känna att den är inblandad, att den kan identifiera sig, säger Gregor Bergman.
Operaimprovisatörerna räds inte att ta upp allvarliga och omtvistade ämnen som relationsfrågor, rasism, religion och homo-sexualitet.
- Vi kan nog spela om allt, det gäller bara att ha en ingång och visa den som kommit med förslaget respekt.