Halvljummet genrep med Kurt och NBB

Det finns många stjärnor på jazzhimlen, men när det gäller manliga sångare är det få som kan mäta sig med Kurt Ellings strålglans. I alla fall om man får tro förhandssnacket. Han är mannen från Chicago som verkar född med inte bara guld i strupen, utan även verktyg att forma och bända det dyrbara materialet i oändliga variationer. Fyra aktiva oktaver säger något om att grundmaterialet hålls väl smort. Mina förväntningar är höga efter bara unset skrapande på ytan.

Kurt Elling gör storstilad entré inför en inte alltför fullsatt salong. Inte desto mindre får han snabbt igång publiken med att riva av ett par skåpplacerande scatsolon. Som samtidens virtuos nummer ett i grenen "vocalese" - textsatta kända jazzsolon - visar han oblygt upp en arsenal av smattrande tungvrickare. Det som följer den närmaste en och en halvtimman är, med några få undantag, ganska segt. Jag saknar de riktigt stora numren, med starka teman och tydliga harmonier. Alltihop simmar mest omkring i en liten ankdamm av allsköns mer eller mindre repade toner, och sånt har aldrig roat mig. Ett tekniskt problem är att musikerna hörs mer än sångaren, synd med tanke på den roll han har i sammanhanget. Det är grötigt i bandet, trumförstärkningen alltför stark och pianot låter papplåda. Jag får känslan av att Kurt Elling passar bäst på en mindre sättning och i en mindre pretentiös lokal, den prydliga outfiten till trots. Jag vill höra mer av hans röst, både sångtekniskt och ljudmässigt.
Men det finns guldkorn, som Coltranes Resolution, som med rätta ger de varmaste applåderna. Och lite poesi signerad Duke Ellington inbakad i Nighttown är inte heller så dumt. Väl värt att notera är Jonas Holgerssons trumspel, som har ett dynamiskt och alltigenom porlande flyt. Slutnumret får temperaturen att stiga ganska många grader; Centrifugjazz när den är som vildast och Kurt Ellings muntliga utsot är rätt igenom galen och underhållande. Ett okej genrep inför stundande radioinspelningen på Konserthuset i Stockholm under lördagen, men inte mycket mer.