Han ringer upp PT från en skola i Lund där hans produktionsbolag, Anagram, under nästa månad spelar in en ny komediserie
– Den utspelar sig på en skola och jag spelar vaktmästaren, berättar han.
Som hyenor
”Kom in och stäng dörren” är helt och hållet hans egen show
– Det nya är att jag plockar från mitt eget liv. Det funkar bra här i Lund och det är inget typiskt skånskt. Jag pratar om mig själv, min hund, musik, min familj och lite tyska ord.
Musik, säger du?
– Musik har alltid varit viktigt. Min storebror Thomas lyssnade på vinyl när vi växte upp. Jag och kompisarna smög in som hyenor, lyfte på allt från Bowie till Zappa och lärde oss vad som var bra. Jag var syntare på 80-talet och spelade keyboard. Kanske gör jag det på nästa turné, säger Anders Jansson som fått blodad tand av egna showen och tror att det kan bli ett par uppföljare.
Och tyska ord?
– Jag har moment när jag pratar om olika uttryck. Jag gillar språk och att härma.
Rollspel viktigt
Det har han gjort länge. På högstadiet blev han intresserad av rollspel som ”Dungeons & dragons” och ”Call of Cthulhu”.
– Snart ville jag göra egna spel. Det blev ett smörgåsbord av filmmusik som anpassades till momenten och jag fick spela allt från servitris till ledare för orcher. Där tror jag att lärde mig mycket.
Anders Jansson utgår från sig själv i showen, men visst, han har alltid 50-60 röster som ”gör anspråk” på att säga saker.
– Att bli en bordercollie i en minut är inga problem. Gandalf är med på ett hörn också. Jag rör mig fritt i mitt lilla universum. Det är en utmaning att hitta en föreställning där det får plats.
Det blir inte storyn om hans liv. Anders Jansson vill inte att det ska bli en nostalgitripp. Han försöker hitta en bra blandning av färdigslipat och ”löst och ledigt”. Ungefär en femtedel av showen blir till i stunden, i dialog med publiken.
– Det är nästan där jag känner mig mest hemma (skratt). Så där är det i många sammanhang där jag syns. ”Intresseklubben” till exempel. Där får man inte veta någonting innan. Samma sak i ”Morgonpasset”. Jag känner mig som fisken, verkligen.
I showen säger han att det finns hög igenkänningsförmåga. Ju mer detaljerad i beskrivning, desto bättre. Ibland kan Anders Jansson tänka att ”Det kan inte vara någon annan som …”, men han menar att det är bara att berätta, så finns där alltid igenkänning.
– Jag pratar om funktionströjan, en sån som man har på sig när man tränar. En sådan kan jag gå en hel dag i. Och tror du inte att det finns 20 män i publiken som håller med: ”Jo, jo, det är bästa plagget”.
”Imperfektion”
– Det som är så viktigt med humor att våga öppna upp sig och blotta sig. I en tid som den här, när alla skriver i sociala medier hur duktiga de är och ger bild av sig själva som perfekta …. Varje gång någon vågar säga ”jag orkar inte” eller ”vad trött jag är”, då finns det någon slags katharsis, att våga säga som det är. En skön känsla.
– Fram för imperfektion. Det är det bästa jag vet.