De sex miljoner kronor som nu finns beviljade för hamnkranen kommer inte att räcka, enligt Peder Enoksson vid byggsektionen på Luleå tekniska förvaltning. Han är projektledare för upprustningen av byggnadsminnet.
Enligt tidigare beslut ska länsstyrelsen stå för 75 procent av renoveringskostnaden och Luleå kommuns tekniska förvaltning för 25 procent. Kommunen ska också ansvara för allt underhåll i framtiden.
- Projektet är underfinansierat och vi måste söka mer pengar. Det är osäkert om vi kan påbörja det till våren och vara klara till hösten som planerat. Idag vet vi inte exakt hur mycket mer pengar som behövs, men den slutliga kostnaden för upprustningen av kranen kan landa på allt från sju till nio och en halv miljoner kronor. Och det finns inga beslut nu på sådana summor, säger Peder Enoksson.
Finansiell avvägning
Bland annat är maskinrummet i sämre skick än vad man trodde från början. Enligt förra projektledaren Curth Hägglund måste troligen hela manöverhytten rivas och byggas upp på nytt.
Annat som blir dyrare än kalkylerat är val av målningsbehandlingar och liknande.
- De investeringar vi gör nu styr senare driftskostnad. Förvaltning kostar pengar, så även om fördyringen kan tyckas vara stor handlar det om en liten peng i det långa loppet, säger Peder Enoksson.
Han påpekar att det saknas referensvärden för liknande projekt, eftersom förfallna hamnkranar blivit byggnadsminnen och därmed föremål för renovering först på senare år.
Riksantikvarieämbetet fördelar i år sex miljoner kronor till extraordinära insatser på olika håll i landet.
Länsstyrelsen i Norrbotten får en och en halv miljon kronor utöver vad som tidigare beviljats "inom sin fria ram för extraordinära kostnader på Luleå hamnkran" som myndighetens formulering lyder.
- Vi fördelar klumpsummor för vissa behov som uppfyller kriterier för att vara extraordinära. Fördyringar på Luleå hamnkran hör dit och därför får Norrbottens länsstyrelse en extra andel i år.
-Men det är länsstyrelsen som fattar besluten om hur pengarna ska användas, vi fördelar dem bara, säger Heléne Hyrefelt Dahlström som handlägger anslaget hos Riksantikvarieämbetet.
I år liksom föregående år fördelas anslagen procentuellt, men från och med 2013 tas en ny modell för beräkningarna i bruk.
Symbol för sjöfarten
När Luleå kommun 2009 beslutade att kranen i södra hamnen skulle rivas, blev protesterna så stora att länsstyrelsens kulturmiljöenhet utredde om det inte skulle gå att bevara den istället. Landshövding Per-Ola Eriksson förklarade hamnkranen i Luleå som byggnadsminne hösten 2010.
Den symboliserar Luleås utveckling som industri- och sjöfartsstad i mitten av 1900-talet och även marken intill kranen och den räls som går längs kajkanten omfattas av skyddet. Södra hamnen i Luleå byggdes ut under förra seklets första år och sedan dess har lyftkranar funnits där.
Lysande landmärke
Den som nu minnesmärkts kom på plats 1949 tillsammans med en likadan rälsbunden vipparmsportalkran. Enligt länsstyrelsens arkiv tog det åtta månader att montera ihop de båda kranarna och i juni 1950 kunde kranskötaren Agnar Persson premiärlossa armeringsjärn och räls från ett fartyg.
Idag återstår alltså den ena av dessa två kranar. Den har inte inte varit i drift sedan början av 1980-talet och är mycket rostig. Vintertid är den klädd med belysning.