Fyndig fantasi om frihet med norrbottniska förtecken

Urpremiär: "Packa, packa!", Norrbottensteatern scen 3 lördag kvällI rollerna: Karin Oscarsson, Teater Scratch, (Fredrika). Margareta Gudmundson, Norrbottensteatern, (stafettläkaren)Manus: Tove AlsterdalRegi: Boel ForssellScenografi: Mona KnutsdotterTid: Två timmar med pausÖvrigt: Efter turne i länet spelas pjäsen på Folkteatern i Göteborg och Teater Pero i StockholmE Teater

Luleå2006-02-20 00:00
KARINA SUNDKVIST
Institution + fri grupp = sannerligen ingen dum ide. När Norrbottensteatern och Teater Scratch för första gången gör gemensam sak blir resultatet precis som länets teaterälskare måste ha hoppats. Därtill i Boel Forssells debut som regissör. Hon bor i Göteborg men var med och startade Teater Scratch i Luleå 1987. I mars är hon också aktuell i egenskap av manusförfattare till Västerbottensteaterns nya pjäs "Systrar".

Tove Alsterdal bodde också i Luleå innan hon flyttade till Stockholm. Hennes manus kan verka prestigefyllt i överkant: Handlingen utspelar sig i en norrbottnisk glesbygdsort och har frihet, rötter och rotlöshet som tema. Orden liknar mer poesi än teaterrepliker och har sällskap av både sång och musik. Men en bit in i första akten, när jag tagit till mig dramaturgin, kan jag konstatera att det är en urbra urpremiär på gång.



Tack och lov stämmer förhandsinformationen om att betraktelserna över livet är humoristiska, vilket Karin Oscarsson och Margareta Gudmundson förvaltar väl. De tar fasta på en återhållsamhet som bjuder in publiken till att fortsätta fantisera, vilket får effekten att humorn understryks.

När vårdcentralens 28:e stafettläkare kallats till ännu ett ställe med oräkneligt många sjuka medborgare i kö till mottagningen, får hon syn på ett hus där hon vill odla, röja och finna stillhet. Fredrika har en mer realistisk än romantisk syn på sin gamla nedgångna släktgård, där hon känner sig fången. Hon säljer den till stafettläkaren och åker till Indien.



I andra akten har det gått ett år och hon kommer tillbaka för att hälsa på. Det visar sig att både hon, stafettläkaren och omständigheterna blivit som förbytta.

Lägg till fyndig samhällssatir i noggrant uppmätta doser, Margareta Gudmundssons kroppsspråk och Karin Oscarssons svada, så formar sig det hela till något minnesvärt. Själv är jag särskilt förtjust i de nya användningstipsen för "Strejkvisa från Pajala". Hurra, hurra - för att kampsång fortfarande är gångbar och för "Packa, packa!" som förmår göra det norrbottniska allmängiltigt och vice versa.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!