Frimurarna firar 100
För 100 år sedan bildades Frimurarlogen i Luleå. Det firar medlemmarna i ordenssällskapet hela nästa helg, bland annat med ett nyskrivet beställningsverk som gåva till det svenska musiklivet. För säga vad man vill om dessa herrar - de är kulturellt medvetna och stödjer Norrbottens kulturliv med ansenliga summor.
Erik Sundström, Jan Sandström Leo Hassler och Hans Brusewitz i Johannessalen, där "småskolan" för frimurare hålls.
Foto: Gunnar Westergren
- Jag är själv inte frimurare, men två av mina favoritkompositörer var det - Sibelius och Mozart, säger Jan Sandström på väg genom de rikt dekorerade och välvårdade rummen, uppför trappan och in till matsalen i frimurarnas Ordenshus på Skeppsbrogatan i Luleå där presskonferensen hålls.
Första bokningen
Jan Sandströms kantat innehåller flera krävande partier för solisterna, vilket han säger sig ha frossat i eftersom han vet vad de går för. Hans "Skapelsemorgon" uruppförs vid frimurarnas festkonsert i Kulturens hus i Luleå nästa lördag.
På söndagen ges samma konsert för allmänheten, med Norrbottens kammarorkester, Erik Westbergs vokalensemble, solisterna Christian Svarfvar och Mårten Landström (violinist respektive pianist i Norrbotten Neo som ingår i orkestern), samt sångarna Katarina Giotas, mezzosopran från Luleå, och Olle Persson, känd baryton som ofta arbetat i länet.
- Vi var de första som bokade Kulturens hus, det gjorde jag innan det var färdigbyggt. Vår förhoppning är att detta verk, som bygger på frimureriska ideal genom Bo Setterlinds texter, ska bli allmängiltigt gångbart. Kanske till och med i klass med "Förklädd Gud" av Lars Erik Larsson och Hjalmar Gullberg, säger Erik Sundström vars titel är ordförande mästare i S:t Johanneslogen Ultima Thule som den första gradens loge heter.
Inga kvinnor
Erik Sundström är idégivaren bakom att engagera Jan Sandström och också redaktör för jubileumsboken. En påkostad volym om frimurarnas första sekel i Luleå. Där framgår att syftet med frimureri är personlig utveckling med kristen grund. De nya bilderna i boken har mångårige medlemmen, eller "brodern" som frimurarna själva säger om varandra, Leo Hassler tagit.
- Personligen tycker jag det är en svaghet i frimurarsystemet att inte ta emot kvinnor. Tyvärr sitter den inställningen så djupt rotad att jag inte tror den går att ändra och vi har inget systersällskap för damer som en del andra ordenssamfund, säger han.
- Min fru tycker att det tar väldigt lång tid för mig att bli en bättre människa. Hon misstänker att jag är med bara för att få deklamera dikter, fortsätter Leo Hassler som under presskonferensen inte kan undanhålla sig från att gör just det (med en dikt av Bo Setterlind).
Kunglig tradition
Den andra nivån i Luleå, Andreaslogen, är Hans Brusewitz ledare för. Han vänder sig mot vanligt förekommande beskrivningar av frimurare som slutna och hemlighetsfulla och därför möjligen konspiratoriska. Han visar kungabilderna på väggarna vid trappan och förklarar att den nuvarande kungen bröt en gammal tradition när han inte blev frimurare, han är enbart beskyddare.
- Kungarna kunde se att frimureri inte handlar om maktövertagande. Ritualerna är det enda som är hemligt och det är av psykologiska skäl. Om man vet i förväg vad som ska hända leder det inte till någon andlig utveckling. Vår medlemsmatrikel är offentlig, liksom allt annat vi gör, säger han.
Kö till frimurarna
Frimurarna är trots det ett slutet sällskap i den meningen att nya medlemmar måste godkännas. Två faddrar krävs och eftersom intresset i Luleå växer står 20 personer i kö.
- Jag tror det har att göra med våra goda förutsättningar. Vi har god ekonomi och ett fint hus, säger Erik Sundström.
De tidiga frimurarna i Luleå var förutseende nog att genom egna donationer investera i tomten där huset står och där folktandvården och en ingenjörsfirma nu hyr in sig. Numera lever deras arvtagare på tillgångarna utan att behöva anstränga sig.
Välgörenhet är en betydande del av verksamheten, men också kulturellt stöd. 2007 och 2008 skänkte frimurarna exempelvis 200 000 kronor per år till Kulturens hus programverksamhet.
FAKTA Svenska frimurareorden
Ett av Sveriges äldsta ordens-sällskap, grundat 1756. Firar 275-årsjubileum nästa år.
Skiljer sig liksom i övriga Skandinavien på flera väsentliga punkter från de flesta andra storloger i världen.
Tillsammans med närstående stiftelser delas årligen flera tiotals miljoner kronor ut till forskning, främst medicinsk.
Medlemskapet syftar till personlig utveckling, gemenskap och barmhärtighet. Ritualer och symbolik sägs bidra till medlemmarnas inre mognad.
Det svenska systemet har tio grader och varje nivå har en egen ritual, hemlig för utomstående.
De tre första stadierna kallas S:t Johannes lärlingar (I), medbröder (II) och mästare (III). Nästa tre är Andreaslogen IV-V och VI. Dessa båda loger finns alltså i Luleå. Den första nivån finns även i Kiruna, Umeå och Skellefteå för övre Norrland. Kapitellogen är för graderna VII - X och den närmaste finns i Umeå. Därutöver finns så kallade brödraföreningar som mest ägnar sig år föredrag och studier och inte har några rituella sammankomster, exempelvis i Piteå.
Stora Landslogen kallas huvudlogen för alla ovanstående, med totalt 15 000 medlemmar och verksamhet på över 100 orter i Sverige och Finland.
Av sina belackare beskylls medlemmarna inte bara för att vara ett hot mot demokratin på grund av slutenheten, utan också för att vara medelmåttor som behöver andras hjälp för att göra karriär. Genom tiderna har makthavare i samhället ofta varit frimurare och män i arbetarklassen är knappast representerade bland Norrbottens nuvarande 500 frimurare, varav ungefär hälften i Luleå.
Källa: "Frie och antagne ... De första 100 åren. Frimuereri i Luleå och Norrbotten" /Wikipedia / frimurarordern.se / passagen.se
Skiljer sig liksom i övriga Skandinavien på flera väsentliga punkter från de flesta andra storloger i världen.
Tillsammans med närstående stiftelser delas årligen flera tiotals miljoner kronor ut till forskning, främst medicinsk.
Medlemskapet syftar till personlig utveckling, gemenskap och barmhärtighet. Ritualer och symbolik sägs bidra till medlemmarnas inre mognad.
Det svenska systemet har tio grader och varje nivå har en egen ritual, hemlig för utomstående.
De tre första stadierna kallas S:t Johannes lärlingar (I), medbröder (II) och mästare (III). Nästa tre är Andreaslogen IV-V och VI. Dessa båda loger finns alltså i Luleå. Den första nivån finns även i Kiruna, Umeå och Skellefteå för övre Norrland. Kapitellogen är för graderna VII - X och den närmaste finns i Umeå. Därutöver finns så kallade brödraföreningar som mest ägnar sig år föredrag och studier och inte har några rituella sammankomster, exempelvis i Piteå.
Stora Landslogen kallas huvudlogen för alla ovanstående, med totalt 15 000 medlemmar och verksamhet på över 100 orter i Sverige och Finland.
Av sina belackare beskylls medlemmarna inte bara för att vara ett hot mot demokratin på grund av slutenheten, utan också för att vara medelmåttor som behöver andras hjälp för att göra karriär. Genom tiderna har makthavare i samhället ofta varit frimurare och män i arbetarklassen är knappast representerade bland Norrbottens nuvarande 500 frimurare, varav ungefär hälften i Luleå.
Så jobbar vi med nyheter