Fantastisk blues, Bob!
Konsert: Bob BrozmanPlats: Studio Acusticum, Black BoxPublik: 85Längd: 2 tim inklusive15 min paus KONSERT
Låt oss börja med Bluesen. Sen lägger vi på ett antal trix
- en arsenal med rytmiska krumbukter, lekfullhet och en timing som är utanför min begreppsvärld. Finns det något som heter absolut rytmik så lär denne herre lida starkt av den åkomman! Det är aldrig nåt snack om var han befinner sig i rummet, och golvet gungar med av publikens omedelbara fotreaktioner.
Vi serveras allehanda varianter av blues. Erotik och död i en salig blandning av världens många musikaliska traditioner. Än är det fransk chanson, än spansk flamenco som spökar i kulisserna, och det är väl bara på något enstaka ställe det känns lite krystat med ungdomlig "hiphop". Ett heavy metalinspirerat nummer bjuder läckra wah-wah-effekter och kolsvart dynamik till det annars övervägande humoristiska programmet. Bob drar sig inte för att fälla en ström av dräpande kommentarer om sitt hemland, både i musik och mellansnack.
Att Bob Brozmans modersmål är världsspråket musik råder inget tvivel om. Jag tror inte att han skulle ha några som helst problem att spela omkull kung och fosterland var han än satte ner sina fingrar och fötter. Greppbrädan och strängarna är bara en förlängning av hans kropp, och jordens alla hörn finns med i hans toner. Det är häftigt!
Men, humor, musikaliska lekar och dråpfulla infall till trots, det är den avslutande "Look at New Orleans" som blir den stora behållningen av konserten. Här kan jag inte annat än sluta ögonen och följa med musiken som fullständigt skär in i mitt hjärta och själ. Jag får en tydlig hint om vad bluesen egentligen handlar om.
Kanske var det dags att damma av gitarren på riktigt och börja öva …
Så jobbar vi med nyheter