Allra högst upp i trapphuset på Norrbottens museum, börjar utställningen med textilier från de fem årtionden som Christina Lindmark varit yrkesverksam sedan hon gick ut formgivarutbildningen på Konstfack. Hon föddes 1941 i Surahammar i Västmanland, men familjen flyttade till huvudstaden när hon var ett år.
Innan hon kom till Luleå hann hon bo i Östersund och Kiruna också, men 1972 anställdes hon av Norrbottens hemslöjdsförening och sedan dess har hon inte flyttat.
- Jag blev kvar hos Hemslöjdsföreningen till 2004. Då sa jag upp mig på eget initiativ, för jag längtade efter att tillverka mina arbeten själv.
- I mitt yrkesliv kunde jag göra prov för att se om mina idéer fungerade att genomföra, men själva produktionen gjorde andra. Vävningen lade hemslöjdsföreningen exempelvis ut till Gammelstads handväveri och till skickliga väverskor i länet, säger hon.
Ranor, bonader, vävda dukar och väggmattor var mycket populära under en period. För närvarande är det tvärtom, flera av de vackra arbeten som museets programansvarige Ulf Renlund lånat in till utställningen har varit undanstuvade i förråd. En stor väv som Christina Lindmark hade velat visa är till och med försvunnen.
- Hos Röda korset och återvinningen finns då och då textilier som jag komponerat. Jag brukar köpa tillbaka dem, säger hon och visar en väggväv som heter "Trolldom".
Långlivade produkter
Den vävdes av det numera nedlagda väveriet i Gammelstad, men blev ett loppisfynd och har tjänat som dörrmatta hos en bekant till Christina Lindmark.
- Jag blev glad när jag såg att den fanns i livet. Nu har väverskan Anita Malmström i Sjulsmark monterat den till en vacker kudde, så "Trolldom" har hittills haft tre liv. Det kan man säga är trolleri, säger hon.
Långvarigt samarbete
Norrbottens museum har samarbetat med Christina Lindmark i årtionden och fortsätter med det.
- På senare tid har Christina hjälpt oss att anordna stick-kaféer och miniutställningar med olika konsthantverk. Men jag har länge tänkt att det vore roligt om vi kunde ha en retrospektiv utställning med hennes egna arbeten och visa en del av allt hon gjort, för det är verkligen värt att visa, säger programansvarige Ulf Renlund.
- När hon gick med på det började jag ringa runt och fråga om vi får låna textilierna under utställningsperioden. Det är vernissage på lördag och allt är kvar till 27 mars.
Det senaste tillskottet till utställningen är kormattan i Norrfjärdens kyrka. Med finns också textilier från andra kyrkor i länet, från landstinget, länsstyrelsen, olika kommuner, och mötesplatser som exempelvis Folkets hus.
- Jag är på mitt sjuttionde levnadsår så visst känns det roligt att äntligen få ha en egen utställning. I mitt yrke ordnade jag sådant åt andra, men aldrig åt mig själv.
- Sedan jag slutade jobba som hemslöjdskonsulent har jag däremot varit med i ett par samlingsutställningar, bland annat på Silvermuséet i Arjeplog, säger Christina Lindmark.