Bidrag byter skepnad

"Det är en stor förändring för kulturpolitiken", säger Kennet Johansson, generaldirektör för Statens kulturråd när han besöker Norrbotten med sina kollegor för att informera om den nya samverkansmodellen. Förändringen innebär att dialogen inom regioner och mellan stat och region ska förbättras.

Frågan är om den nya kulturkofferten, som nu ska kallas samverkansmodell, innebär ett nytt eller bredare utbud för publiken. Här en ung sådan hos Norrbottensmusiken, en av de institutioner som landstinget först fördelar pengar till. Eftersom varken nya medel eller ens reformpengar tillförs av staten, blir det sedan inte mycket över till annat.

Frågan är om den nya kulturkofferten, som nu ska kallas samverkansmodell, innebär ett nytt eller bredare utbud för publiken. Här en ung sådan hos Norrbottensmusiken, en av de institutioner som landstinget först fördelar pengar till. Eftersom varken nya medel eller ens reformpengar tillförs av staten, blir det sedan inte mycket över till annat.

Foto: Gunnar Westergren

LULEÅ2010-11-26 06:00
Den som tror att regionen själv får besluta om hur det statliga bidraget ska användas, tror fel.
Det har talats en hel del om kulturportföljen som blev kulturkofferten som numera benämns samverkansmodellen. Varför flyttades fokuset från tanken med en påse pengar till samverkan?
- Det är just samverkan som är den viktiga termen, förklarar Kennet Johansson, generaldirektör för Statens kulturråd.
Norrbotten är som bekant en av fem pilotregioner som ska börja arbeta efter den nya samverkansmodellen redan i januari. Det har inneburit en rasande snabb process för Norrbotten läns landsting som haft i uppgift att författa en kulturplan tillsammans med kommunerna i Norrbotten, kulturutövare och det civila samhället.
- Dialogen mellan stat, region och kommun utvecklas med den här modellen - det är den stora nyheten, säger Johansson.
Mätbara mål
Kulturrådet efterlyser inte bara ett ökat samarbete inom regionerna , utan även mellan regioner.
- Det kan ju vara så att man får ut mer av pengarna om till exempel en region är ansvarig för en sak och människor får åka dit för att uppleva det, i stället för att alla regioner har allt av allting, säger Kerstin Brunnberg, ordförande i Statens kulturråd.
Som PT tidigare berättat har den kulturplan som Norrbottens politiker antog i början av november lämnats till Statens kulturråd, som kommer att granska den och de fyra andra i en nybildad samrådsgrupp. I januari tar kulturrådet beslut om hur pengarna ska fördelas till regionerna.
- Staten kommer fortfarande att ha det övergripande ansvaret även om det regionala inflytandet blivit större, för vi har fortfarande ansvar för skattepengarna. Det innebär också att vi måste kunna följa upp hur pengarna används av regionerna, säger Johansson.
För att det ska bli möjligt måste alla mål i regionernas kulturplan vara mätbara.
Två modeller
1 miljard 250 miljoner kronor ska fördelas mellan regionerna i Sverige - och i de pengarna räknas både de som ingår i den nya samverkansmodellen och övriga regioner in.
- Man kan välja att stå utanför den nya modellen även i framtiden, men vi tror att de flesta kommer att ansluta sig redan 2012. Tills dess, och kanske även en bit efteråt, får vi använda både det nya sättet att fördela pengar och den gamla bidragsmodellen, säger Johansson.
Den nya modellen har inte inneburit vad regionerna förväntat sig - om de nu trodde att de skulle få använda hela kakan av statliga bidrag för att sätta sin kulturplan i verket. I praktiken kommer staten att fördela ungefär hälften av en regions bidrag via samverkansmodellen. Resten fördelas enligt gamla modellen, där staten på egen hand beslutar var pengarna ska gå.
Varför fördelas inte hela bidraget enligt samverkansmodellen?
- Det är en komplex fråga, säger Kennet Johansson.
- Vi anser att det finns många saker som staten bör kontrollera direkt, fortsätter han och nämner organisationer som verkar för minoritetsfrågor, Skapande skola-projektet och bidrag till fria grupper som exempel.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!