En egyptisk prinsessa som pekar framåt i den ena av tiometerskorridorens väggar från dörren sett, har sällskap av flera andra människofigurer i nästan naturlig storlek. En sudanes, en nordbo och en same med stora händer (Nils Nilsson Skum) ska få sällskap av bland andra en rullstolsburen person och en geisha. Genom alltihopa löper ett rött band som en ljusbärare håller i handen i slutet av väggmålningen.
- Hon drar hela det här lasset av ljus, glädje och tro som arbetarrörelsen behöver och som ingen kan få nog av, förklarar Krista Näslund.
Motstående vägg domineras av finurliga porträtt. Den svenska arbetarrörelsens första kvinnliga agitator Kata Dahlström, som besökte i Folkets hus i Skellefteå, har till exempel fått ett svart och ett vitt öga.
- Därför att svart och vitt innehåller alla färger, säger konstnären.
Färgklick
Där finns också Folkets parks grundare och ABF:s, Margot Wallström och Tage Danielsson. Den första kvinnliga ministern i Sverige, Ulla Lindström (1909-1999), har hatt på sig och är glad. Strax intill är det 30-tal och Siri Derkert sitter och målar. Det ligger en tårtbit utslängd på bordet bredvid henne.- Siris man for till Paris och studerade konst på 30-talet, så hans tårtbit passar in i målningen. Den är där, säger Krista Näslund och pekar på en färgklick.
- Siri måste däremot stanna hemma, hon fick ingen självklar plats i konstlivet fast hon var så begåvad. Därför passar inte hennes tårtbit in någonstans. Så har jag tänkt.
Glädje eller vemod
Längre fram finns en större målning som föreställer sagovärlden i Trollkarlen från Oz. I mitten av korridoren leder en dörr in i det rum för "viktiga personer" som Krista Näslund inrett. Stolarna hon valt bort är ännu inte utbytta och hon skulle ge mycket för att få ta ner antingen persiennerna eller markiserna - ja helst båda för att skulpturerna utanför ska synas - men annars är hon rätt nöjd med resultatet. Väggplats har lämnats tom, så att lokala konstnärer ska kunna ställa ut i rummet.I augusti ska renoveringen av byggnaden vara klar och då är det invigningsfest, så hon har sommaren på sig att färdigställa allt.
- Är det sorg och vemod och dess variationer som driver mig, eller är det glädje som jag vill framställa? Jag har funderat mycket på vad som får mig att jobba med det här, för inte är det pengarna, säger hon.
Tolkien-inspiration
Krista Näslund är född och uppvuxen i Stockholm, men flyttade till Skellefteå när hon var 23 år. Då hade hon gått en förberedande konstutbildning i ett år och en tre terminer lång väv- och textilutbildning. Krista Näslunds pappa var från Piteå och mamma var från Jäkkvik utanför Arjeplog. Hon har också hunnit med att bo fem år i Kiruna.- När jag flyttade hit sydde jag scenkkläder åt Västerbottensteatern, men mest levde jag för familjen när barnen var små. Jag har fyra barn. Jag har vikarierat som textillärare också, gjort mycket screentryck och skrivit dikter. Målat har jag gjort i bara sex år.
Det är ganska mycket rörelse i korridoren medan Krista Näslund arbetar. Någonstans skruvas volymen upp på en radio med Abba-musik. Då tar hon på sig sina hörlurar.
- Jag lyssnar på "Sagan om konungens återkomst". Den ger mig inspiration, säger hon.