Medan teaterhuset i Luleå vaknar, anländer skådespelaren Linda Wincent till Mila Löfgren Roberts sminkrum för att påbörja förvandlingen till katten Findus. Om ett par timmar kommer barn från Skurholmens och Stubbens förskolor för att titta på en provföreställning och då ska allt från morrhår till blågröna kattögon vara på plats.
Till nypremiären i teaterhuset i morgon klockan 13 kommer även Finduskostymen att passa, men tills vidare använder Linda Wincent sin rollföregångares - Anton Raukola - och den är lite för stor.
- Egentligen är det här allför avancerade masker för att skådespelarna ska hålla på med dem själva, det ska maskören sköta. Men förutsättningen för den här produktionen från min chef, var att rollinnehavarna skulle få en mask att klara av själva. Ekonomiskt blir det dyrt att ha en maskör ute på turné, därför är jag inte med då, säger Mila Löfgren Roberts.
- Vi har tur som har skådespelare i huset som är tillräckligt noggranna, morgonpigga och tålmodiga för det, och som kan handha allt småpill.
- Mats är den ideala skådespelaren för den här sminkningen, han är otroligt duktig. Momenten är svåra för båda rollfigurerna och Linda klarar dem också imponerande bra, berömmer hon.
Mats Pontén spelade Pettson under första säsongen och avlöstes sedan av Roger Storm, så han har utfört sminkningen mer än hundra gånger tidigare. Fast nu har han haft uppehåll och måste påminna sig hur det var.
- Sminkningen tar olika lång tid varje gång, det beror på vilket humör jag är på, säger Mats Pontén.
Han tycker att föreställningen blivit annorlunda med en annan kollega i rollen som katt.
- Att spela med Anton var roligt och det handlar inte om bra eller dåligt, men det är ett annat temperament nu. Min upplevelse är att det är mera fart i den här katten, man vet inte riktigt var den tar vägen.
- Det är det som är så fascinerande med teater, att upptäcka "Jaha, det går att göra så här också" om något man spelat mycket.
Regissören Martin Sundbom har på nytt justerat den roll Mats Pontén spelar, eftersom katten var mer eftertänksam i den förra versionen.
Den berättelse som förmedlas från scenen finns inte i bokform men Sven Nordqvist, som skrivit och illustrerat böckerna om Findus och Pettson, har varit med och tagit fram manuset som Stefan Moberg dramatiserat.
Lång karriär
Mila Löfgren Roberts har arbetat som maskör hos Norrbottensteatern sedan 1980 och under perioder har hon frilansat utanför huset med film-, opera-, musikal- och tv-produktioner.
- Själv är jag född och uppvuxen i Stockholm, men mamma är från Degerbäcken utanför Boden och där var jag mycket som barn. Därför var det inte främmande för mig att flytta hit när jag fick jobbet på Norrbottensteatern, säger hon.
Mila Löfgren Roberts tycker att det finns både för och nackdelar med att vara ensam anställd maskör på en teater.
- Att vara maskör handlar om att lära sig om nya material och annat, hela tiden. Arbetet går ju ut på att förändra människors utseende med hjälp av lösa delar.
- Eftersom jag alltid har jobbat mycket ensam har jag fått hitta egna lösningar på olika problem som jag ställts inför. Jag gillar det kreativa i det, men samtidigt vore det bra att få inspiration av andra och slippa göra en del misstag.
De inblandande i "Findus flyttar ut" började förbereda masker, kostymer, scenografi och regi i god tid innan premiären 2009.
- Vi såg bland annat en annan turnerande föreställning på Kulturens hus och bestämde att så skulle vi absolut inte göra. Den var okänsligt gjord och skådespelarna som spelade Findus och Pettson hade inga masker alls, bara kostymer och lite smink för att göra det lätt för sig.
- Som tur är finns böckerna och dem kunde jag använda som förlagor för att få idéer om hur jag skulle göra. Pettson har ju väldigt stor näsa på bilderna, men på scenen måste man tänka på proportionerna på ett annat sätt, säger Mila Löfgren Roberts.
Ny skådis, ny mask
Linda Wincent började förberedelserna med att titta på en dvd-inspelning av föreställningens första säsong, tillsammans med regissören och sin föregångare i rollen. I december började Mila Löfgren Roberts att prova ut hennes mask och smink och så fick hon testa att göra allt själv.
- Nu har jag Mila att rådfråga, sedan måste jag klara det här på egen hand, säger Linda Wincent.
- Det är en trygghet att pjäsen spelas här i huset före turnén, så att vi kan greja lite om masken inte känns färdig. Allt måste provas på nytt för en ny skådespelare, säger Mila Löfgren Roberts.
Hon visar Linda Wincent hur ränderna i kattens ansikte ska gå ihop med dräktens ränder och hur man tar på sig linserna som ändrar ögonfärg.
- Att improvisera med kattens fläckar går inte, de måste vara exakta. En del människor har svårigheter med att få på sig linser också, men katten har ju turkosblå ögon så det är bara att försöka. Som tur är har vi skådespelare här som verkligen vill lära sig, säger Mila Löfgren Roberts.
- Det här är nog den svåraste sminkning jag gjort på mig själv hittills, säger Linda Wincent när hon fäst överläppen på plats.
Då återstår bara att frisera morrhåren med en plattång, innan det är dags att krypa i dräkten.
Mats Ponténs förvandling till Pettson har gått lite snabbare och han försvinner snabbt ner till scenen där teknikerna sett till att såväl kök som hönor, mucklor och annat som barnen känner igen finns på plats enligt Mona Knutsdotters scenografi.
- Vi är ett litet gäng som jobbar med det här nu, två skådespelare och tre tekniker. Det är ganska mysigt att åka på turné då, särskilt när allt fungerar så bra, säger Mats Pontén.