Nyutgåvan av romanen om Stina Larsdotter från Malå, allmänt kallad "Lapplands jättinna" eller "Långa lappflickan", markerar ett jubileum.
I år är det 30 år sedan Åke Lundgren debuterade som författare, med en skönlitterär berättelse om kvinnan som på 1800-talet förevisades vara den längsta i världen.
Romanen, som prisbelönats, har i jubileumsutgåvan kompletterats med hittills okänd dokumentation om Christina Chatarina Larsdotter som föddes 1819 och dog 1854 till följd av kallbrand.
Ur de fakta Åke Lundgren samlat in framgår det att hon troligen led av den ovanliga sjukdom som gör att hypofysen producerar tillväxthormon i överskott.
Följden blev att hon aldrig slutade växa och vid sin död var hon två meter och sju centimeter lång.
Faktadelen av boken är minst lika intressant som den skönlitterära.
Materialet av bilder och upplysningar har tagit författaren 30 år att samla in. Att hans intresse för Stina Larsdotter aldrig har sinat märks i hans sätt att entusiasmera läsaren.
Åtminstone var det svårt för mig att sluta läsa om huvudpersonens resa ut i Europa när jag väl börjat.
Att det finns belägg för att Stina Larsdotter även rörde sig i bygderna längs Pite älvdal, från Arjeplog och söderut, är en bonus därför att sägnerna, visorna, dikterna och berättelserna lever kvar och hon är helt klart en intressant historisk personlighet. Jubileumsutgåvan är elegant utformad, med genomtänkt grafik. Faktadelen är försedd med många bilder och texten flyter lättsamt utan att vara banal.
Nyutgåvor av romaner kan ibland kännas krystade, men denna känns som en klockren idé med det nya materialet inom samma pärmar.