Jaha, så har då floden av böcker som handlar om vad som hänt tio år efter terrordåden i USA, 11 september 2001, börjar rinna i en allt stridare ström.
I "Dagen då terrorn förändrade världen" är det Aftonbladet-journalisten Wolfgang Hansson (WH) som sitter bakom tangentbordet. Han har egentligen inget nytt att komma med, utan har på journalistiskt vis mer sammanställt vad som hänt sedan dådet fick världen att både häpna och chockeras. Nästan 3000 människor förlorade livet.
Attacken har en sådan dignitet att många minns var man själv var och gjorde då man fick höra om det inträffade, undertecknad inräknad. Ungefär som vid mordet på Olof Palme.
WH bodde vid tillfället i New York och han berättar om kaoset och paniken som bröt ut den vackra höstdagen, när skolorna just startat och många var sena till jobbet eftersom en viktig match i amerikansk fotboll dragit ut på tiden kvällen före.
Jag hade gärna sett mer av personliga reflektioner, som det första kapitlet domineras av. Sådana får tyvärr väldigt liten plats i resten av boken.
Den är till stor del är en déjà vu kring USA:s "krig mot terrorismen" och dess otaliga övergrepp, med brott mot folkrätten (Irak-kriget), Guantanamo, hemliga fängelser och tortyr. Men också försämrade mänskliga rättigheter för USA-medborgare i allmänhet och de muslimska i synnerhet.
Kapitlet med fokus på Pakistan tål att läsas. Landet med det politiska janus-ansiktet är på något sätt kärnan kring frågan om bekämpandet av terrorism signerad al-Qaida. Trots segern i att likvidera bin Ladin, är frågan om inte supermakten ägnar sig åt draksådd i Pakistan. Där pågår enligt WH "ett 11 september i slow motion". Rekryteringsunderlaget för terrorister är gott i Indiens grannland.
Rädsla och misstanke är ett reslutat av terrorn och det krig mot detsamma som proklamerades av George W Bush för tio år sedan. WH har inget till övers för USA:s förre president, utan ger honom skulden för det mesta som gått fel sedan han på omtvistat sätt vann presidentvalet år 2000.
Så kallad "homegrown terrorism" har ökat i USA med åren, vilket också skrämmer gemene man. Och med det ökad förståelse för politikens/statens indirekta uppmaning till skärpta sinnen gentemot sin nästa. Han eller hon kan vara någon annan än den du tror, enligt det synsättet.
Det är för övrigt ett synsätt som spillt över också till Europa och Sverige. Och det osannolika inträffade ju en decemberdag i fjol i Stockholm när terrorn utan specifikt mål fick i ett namn, Taimour Abdulwahab, svensk medborgare från Tranås.
WH är inne på intressanta grejor i slutet av den 276-sidiga boken med frågor om rekrytering till extremismen i Europa och hur rädslan för islam exploateras av högerextrema krafter. I den kontexten kan ju den norske massmördaren Anders Behring Breivik placeras, för faktum är att det är långt vanligare med nationalistisk eller höger-relaterad terrorism/extremism än dito styrd av islamistiska fanatiker.
Dagen då terrorn förändrade världen hade vunnit på att fokusera mer på nutiden och försöka se framåt, än att mest ägna sig åt det som redan hänt. Även om då, nu och framtid hänger ihop.