Jag har många gånger förundrats över författare/skribenter som lägger ned stor möda och kraft på att ta fram publikationer som man undrar om de ens blir lästa. Något av den känslan infinner sig efter att jag läst Colette Van Luiks omfattande betraktelse kring begreppet medelsvensson.
Bakom detta drygt 200 sidor långa epos har författaren lagt ned ett otroligt omfattande researcharbete på att ta fram fakta och att göra djupintervjuer med fyra olika familjer - som kanske kan betraktas som medelsvensson-familjer.
Colette Van Luik arbetar vid Sveriges Television och har bland annat tidigare skrivit "Stora boken om namn".
I inledningen slår Van Luik fast att "Svensson" är gift, har två barn, bor i villa eller radhus i tätort.
Pappan heter Lars-Mikael, 40 år, mamman heter Anna-Maria, 42 år ,och de har två barn, 15 och 12 år.
Han arbetar inom industrin, hon inom vård och omsorg, de har hund och kör Volvo, de äger en sommarstuga och har gjort en semesterresa senaste året. De dricker en liter vin, tre starköl och varsin sexa starksprit i veckan. Så långt epitetet medelsvenssons.
I den utförliga analysen, där Van Luik hämtat mycket fakta från SCB och andra opinionsinstitut, behandlas ämnen som Svensson och relationer, hemmet, fritiden, kulturen, lyckan, vilka värderingar Svensson har, och moralen. Det senare ett intressant kapitel:
Colette Van Luik har intervjuat kriminologen Jerzy Sarneck, som slår fast att Svensson är rätt kriminell, många brottslingar är "Svenssons". Skillnaden mellan "vanliga" kriminella och Svenssons är inte så stora som man kan tro.
Det visar sig i olika studier att Svensson inte så sällan stjäl, slåss på fyllan, luras och snattar, men de flesta åker aldrig fast.
De ägnar sig inte åt helikopterrån, men vanliga brott är fortkörning, kör vårdslöst, är berusade, anlitar svart arbetskraft, jobbar svart själva, fuskar med deklarationen och köper misstänkt stulna varor på Blocket och Tradera.
En Sifoundersökning som publiceras i boken visar att bland de värsta brott "Svensson" kan acceptera finns just att anlita svart arbetskraft, jobba svart, fuska med sjukskrivning, röka hasch och marijuana och köra bil när man druckit. En på sitt sätt trots moralraset rätt underhållande läsning, samtidigt som Colette Van Luik konstaterar att "Svensson" är en rätt religiös person som ofta ber till Gud, åtminstone när vederbörande hamnar i trångmål.
Och Svensson håller på traditioner: 94 procent äter skinka till jul och 2010 tittade 3,7 miljoner människor på Kalle Anka på julafton. Och angående läsvanor: På Svenssons nattduksbord ligger oftast en deckare!
Colette Van Luiks bok är läsvärd, och att den är sprängfylld med fakta kring Svenssons leverne bäddar för en intressant läsupplevelse.
Dit hör exempelvis sentensen, "Svensson ifrågasätter inte, han eller hon ställer sig snällt i kön och frågar inte varför det inte öppnas en kassa i ställer för att alla ska stå i den enda långa kön och man bryter inte mot regler och blir förbannad när andra gör det".