Bok & Vandring
Gunnar Wetterberg bor i Stockholm men har en liten gård med skog i norra Skåne.
– Det är en sådan som aldrig har varit kalavverkad med gamla ekar och tallar som dominerar, berättar han.
Därav kom hans intresse för att fördjupa sig i den svenska skogens historia och han skrev boken ”Träd – en vandring i den svenska skogen".
– I boken har jag försökt beskriva hur den har brukats genom tiderna och varför det har blivit på olika sätt. Det är en spännande utveckling som skett över tid och förklarar mycket av det som debatteras idag.
Idag finns en starkt polariserad debatt mellan olika aktörer och intressenter på skogsområdet.
– Min bok är egentligen inte alls ett inlägg i den debatten. Jag tycker nog egentligen att vi har så pass mycket skog i Sverige, att vi har utrymme både för produktionsskog och för ett skogsbruk som vårdar mångfalden.
Den skog han själv äger och brukar ser han som ett bidrag till mångfalden.
– Men det betyder ju inte att jag aldrig avverkar, utan jag plockhugger var tionde år eller någonting sådant.
Längre tillbaka har skogen främst tjänat jordbruket.
– Vi använde den som betesmark åt djuren, hämtade material till stängsel och vinterfoder ur den och fällde stockar att bygga hus med.
Det var först när man började utvinna järn som användningssättet förändrades konstaterar han.
– Man kolade trä för att få ut träkol till hytterna där man smälte järnet.
Först på 1800-talet blev det fråga om ett reellt skogsbruk, något som hängde ihop med industrialiseringen i England, Belgien och Frankrike, där det uppstod ett behov av timmer för byggnationer åt den växande befolkningen.
– Vi började fälla träd och anlägga sågverk utefter kusterna för att kunna exportera.
Tillverkningen av papper med pappersmassa skapade sedan ytterligare ett användningsområde för skogen.
– Under slutet av 1800-talet blev den norrländska skogen den viktigaste svenska exportvaran, medan det i södra Sverige fortfarande var jordbruket som dominerade. Det var först under 1900-talet som befolkningen i södra Sverige började bruka skogen för export, men där hade man problem med betesskador från kor egentligen ända fram till andra världskriget.
Skogen är den sista näringen i Sverige som blir mekaniserad, berättar han. Ända in på mitten av 1900-talet bedrevs skogsbruket med yxa, häst och såg. Mellan 300 000 och 400 000 tusen män var ute och jobbade i skogen varje vinter ända fram till andra världskriget, men i och med industrialiseringen lämnade allt fler människor inlandet, vilket ledde till att mekaniseringen tog fart på allvar.
På 1950-talet kom motorsågen och på 1960-talet de stora skogsmaskinerna.
– De stora skogsmaskinerna var så klumpiga att det inte längre gick att fälla enstaka träd, utan det var mer rationellt att fälla stora arealer på en gång.
Men Gunnar Wetterberg förutspår förändringar framöver.
– Det som är hoppfullt idag är att det börjar gå åt andra hållet. Nu har vi fått mindre och smidigare maskiner som kan gå in och plockhugga utan att kalavverka.
Något annat som han tror kommer att förändras är förfarandet runt skogsplantering.
– Den hör idag till det som är dyrast i skogsbruket, eftersom vi nästan bara planterar för hand. Med mindre hyggen kan man slippa dessa kostnader, eftersom träden runtomkring då kan självså sig, så att vi får en självföryngring.
Så du är inte orolig för skogens framtid?
– Nej. Fast jag tror att man måste tänka igenom hur man sköter den. Det sker nu en fantastisk utveckling där man använder trädet som råvara för nya material som kan ersätta plast och andra oljebaserade produkter och även det är väldigt hoppfullt. Men sedan har vi problemet med den biologiska mångfalden och hur vi ska ha tillräckligt stora skogar som räcker för att olika livsformer ska kunna trivas i dem.
Som han ser det rymmer skogen trots allt enorma möjligheter i framtiden och Sverige ligger i framkant.
Så du är inte rädd att skogsnäringen ska förstöra våra kolsänkor?
– Nej, jag tror att om vi börjar använda skogen för nya ändamål så kommer det leda till att vi behöver mer skog. Då kommer vi också att vilja betala bättre för skogsråvaran, vilket gör att fler börjar plantera skog.
Han tänker då inte främst på Sverige där det redan finns så mycket skog, utan på övriga Europa.
– Och då kommer ju skogen att få ännu större betydelse som kolsänka.