Utslätat kulturarv

Daniel Engberg är en av dem som går in för att bevara Pitemålet åt eftervärlden.

Daniel Engberg är en av dem som går in för att bevara Pitemålet åt eftervärlden.

Foto: Jens Ökvist

Kultur och Nöje2015-04-28 18:08
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den kulturella likformigheten breder ut sig över världen. Det gäller allt från musik till skönhetsideal. Enligt dialektpedagogen Lovisa Alvtörn som arbetar på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, blir även dialekterna allt mer utslätade. I tv-programmet Lilla Aktuellt, som har regelbundna inslag om dialekter, berättade hon tidigare i april att de svenska dialekterna aldrig har varit så lika varandra som nu. Samtidigt ökar intresset för dialekter, enligt Institutet för språk och folkminnen.

Dialektutjämningen har inte skett över en natt, men har enligt forskarna tagit fart sedan vi blev mer rörliga och började träffa fler människor från olika delar av landet – särskilt efter andra världskrigets slut. Vi har anpassat oss till varandra, helt enkelt för att vi vill förstå våra medmänniskor.

Jag tycker det ligger något sympatiskt i det och kan inte låta bli att fundera på om denna utveckling också kan gälla alla möjliga språk (inte bara anpassning till engelska). Tänk om människor i hela världen vill förstå varandra så mycket att vi utjämnar språken. Det kanske är önsketänkande, men jag föreställer mig att vi skulle slippa en hel del missförstånd och till och med visa varandra större respekt.

Själv har jag i alla fall hört både det ena och det andra sägas på främmande språk som det var meningen att jag inte skulle uppfatta. Sagt av människor som tror att jag inte förstår därför att jag inte talar de språken så bra.

Naturligtvis finns också argument för att bevara språklig mångfald. Språk och dialekter är kulturarv med olika melodier och känslor. Altviolinisten och kompositören Vladimir Mendelssohn är en berest rumänsk musiker som brukade medverka vid Lapplands festspel i Arjeplog. Han berättade att han alltid packar med sig böcker på de sju olika språk som han kan flytande när han reser.

"Alla språk har en särskild stämning och jag väljer språk efter vilket humör jag är på. Det första jag gör när jag kommer till ett nytt hotellrum är att tömma ut resväskan med böcker på sängen", sa han då.

För dialekter finns sällan något skriftspråk men Pitebondskan har ett genomarbetat lexikon som alla som försöker skriva på denna dialekt borde hålla sig till istället för att gissa sig fram.