Uno gör en Uno

NY SKIVA ++POP. Sommaren 1986 presenterade sig en av landets mest unika röster för en bredare publik. Låten hette "Vindarna", gruppen kallade sig Freda’ och rösten med den originella klangen tillhörde Uno Svenningsson. Jag hade aldrig hört någonting liknande förut. Dessutom lät det lekfullt och ganska fräscht och jag fortsatte att följa dem. "I en annan del av världen" blev till och med en framgång på ett MTV som rakt inte var redaktionsrotat i Skandinavien. Vid tiden för uppbrottet hade de förfinat sin vuxenpop och sista plattan "Alla behöver" (1993) var i mitt tycke en riktig höjdare.

Soloskivorna - i den mån jag hört dem - har varit tråkigare. Mer förutsägbara och med mindre av den lekfulla enkelhet som Freda’ kunde bjuda på. På "Jag sjunger för dig" samlar Svenningsson främst låtar han skrivit tillsammans med låtskrivarkollegor som Staffan Hellstrand, Bobby Ljunggren och producenten Patrik Frisk. Fina Melodifestivalen-duetten "God morgon" med Irma Schultz Keller finns också med. Man kan tänka att alla dessa möten ska resultera i mer spännande låtar, men jag tycker att det snarare känns tvärtom. För ofta är det en ganska rutinmässig historia. Uno gör en Uno, kan man säga. Bland dussinlåtarna finns halvballaden "Jennifer", krystade "Det är sånt som händer" och "Jag längtar efter dig" där han mest kopierar sig själv.
Socialt medvetna "Liten Bambi" (som har text av Sunes och Berts pappor, Sören Olsson och Anders Jakobsson) sticker ut en smula, "Du är människan" är snyggt på skarven-sjungen och faktum är att titelspåret "Jag sjunger för dig" stundtals för tankarna till Freda’s bättre stunder.
Fina melodier noteras på sina ställen, men jag saknar modigare produktionsgrepp och en hårdare gallring av låtar som inte riktigt håller den klass jag en gång vant mig vid.

Sammantaget är "Jag sjunger för dig" en godkänd platta. Dock lite för grå och trygg för ett högre betyg.
Dags att återförena Freda’ kanske?

Uno gör en Uno

UNO SVENNINGSSONJag sjunger för dig(Warner)