Svempas gym
Förskräckt smög jag till en trappmaskin närmast ingången och tänkte att här vågar jag kanske stå och trampa en stund. Madonna sjöng uppmuntrande genom högtalarna. Männen lyfte hantlar, pressade bänk och coachade varandra:
- Kom igen Putte för fan!
- Var inte så jävla klen Rolle!
En två och en halvmeterskarl med sned boxarnäsa passerade och jag trillade nästan av maskinen av vinddraget.
- Hej, hej! Och välkommen! sa han och skrattade högt som ett åskmuller.
Han stannade en meter framför mig och torkade svetten ur skägget med en handduk.
- Tränar inga kvinnor här, undrade jag försiktigt.
- Kvinnor?
Han såg frågande ut och betraktade den manliga skaran.
- Inte många, dom kör mest aerobics och sånt en trappa ner.
En lurvig hund lufsade förbi och rullade ihop sig mellan hantelställen.
- Tjena Bosse! sa en kille med hästsvans och slängde en trasig fotboll åt vovven.
Bosse och killen busade en stund med svängande svansar.
- Får man ha hund här? sa jag.
- Jycken är Svempas, ja han som äger stället, sa boxaren och mullrade lite bakom skägget.
- Bosse ligger mest och sover, vi leker med han ibland.
Boxaren berättade att Svempas gym var Sveriges modernaste i mitten av åttiotalet, när muskelbygge blev rumsrent så att säga.
- Och Svempa, sa boxaren, han är minsann trefaldig regionmästare i bodybuilding!
Boxaren själv har tränat här sen 1984.
- Nu är grejerna lite slitna förstås, fast det finns gott om vikter, och blir grabbarna besvärliga så säg bara till så spöar jag upp dom lite! sa han och mullrade in i duschen.
Efter tjugo minuter på trappmaskinen fattade jag mod och steg in i det manliga territoriet. Det gick bra. Nu har jag tränat på Svempas i tre månader. Testosteronet hänger ständigt tungt i luften, men ibland slinker någon kvinna in. Boxarens bullriga skratt hörs nästan jämt. Skäggiga seniorer med kulmagar svettas ihop med slimmade ynglingar. Några grabbar är väldiga som låglandstjurar.
Svetten rinner i vårfloder från deras rakade nackar. Blekblanka biceps jäser och darrar mellan svällda ådror och tatueringar. Grabbarna brölar och släpper skivstängerna i golvet med brak.
Det skrattas högt och ropas tjenare hur är läget! När de unga killarna smygstuderar sina muskler i speglarna tillrättavisar någon äldre:
- Stå inte och slöa, Lelle, helvete, lägg på en femma till!
Kanske lever Svempa och hans gym lite av gamla meriter. I dag gnisslar dragmaskinerna. Ventilationen fungerar illa och man måste springa ut på brandtrappen och andas mellan övningarna. Men årskorten är billiga och stämningen prestigelös och hjärtlig.
Och Svempa, han går omkring i trendfria mjukisbrallor och småpratar med sina träningsgäster.
Hans förr prisade gluteus används numera mest till att sitta på och träningspassen är reducerade till ett veckan. Varje tisdag morgon kör Svempa bänkpress medan Bosse sover på stretchmattan.
Så jobbar vi med nyheter