Julafton närmar sig med stormsteg och min önskelista börjar få orimliga proportioner. Så jag får minsann prioritera. Visst hade det varit trevligt att få nycklarna till en trea så att jag slipper trava böcker över hela min tillvaro, men det är faktiskt något av ett angenämt lyxproblem. Eller den där bilen. Efter att jag och farsan nyligen såg James Bond har peppat för ett Bond-moment i min splitternya Aston Martin. Alltid borde ju någon suspekt typ kunna jaga en mitt i natten efter Timmerleden. En måste ju få drömma, eller hur? Kanske är det dock bättre att låta bli. Miljöaspekten börjar bli svår att motivera, speciellt med miljöavtalet som slöts av världens regeringar förra veckan. Även ur trafiksäkerhetssynpunkt bör jag nog avstå.
Så bort med bilar och lägenheter från listan. Däremot tycker jag att det bör ligga i varje människas humanitära rättigheter att få ett abrupt stopp på Donald Trumps valkampanj. Det behöver inte vara något särskilt eller dramatiskt, det skulle räcka med att tomten tömde hans konto som en gemensam julklapp åt alla världens människor. Jag tycker inte heller att det är orimligt att regeringen Löfven skippar sitt bisarra prat om att stänga Öresundsbron. Som en mer lokal present skulle det vara trevligt med lite politisk sans att lysa upp våra julpyntade gator med. Vad media beträffar skulle de gärna kunna få sluta namnge människor i pressen som knappt hunnit tas in på en polisstation, än mindre åtalas, när nu SÄPO ställer till med scener utanför asylboenden. SÄPO kan jag förlåta, men pressen har jag svårare för. Jag menar, lite sans och fason är väl inte helt fel? Det hör till att vara snäll, vilket tomten förordar. Överhuvudtaget, skulle det gå att få lite lugn och ro såhär i juletider, utan hopande haverier och potentiella katastrofer globalt, nationellt och medialt som orsakas av otänkta människor som vägrar ta ansvar?
Jag inväntar tomten med stor förväntan. Annars är det bara att fortsätta drömma till nästa jul.