Naturen är motiv i flertalet av verken och ljuset spelar en avgörande roll, berättar Rolf Nilsson.
– Jag måste ha bilden klar i huvudet och ungefär hur det ska se ut redan innan jag börjar måla, annars blir det inte bra. Hur jag sedan för penseln över duken, färgval och hur jag bygger upp ljuset i bilden kommer till medan jag målar. Det är ljuset som bygger upp allting och som skapar kontrast i målningarna, förklarar Rolf Nilsson.
I studion bredvid ett bord med en uppsjö av penslar och oljefärger, ligger en nött ljusblå vandringsryggsäck. Den har i många år hängt med på de otaliga fjällvandringar som utgjort inspirationskälla till Nilssons målningar.
– Ibland när man är ute ser man genast vad som borde bli en tavla, ibland krävs det att man återvänder några gånger för att se vad som gör just den platsen speciell. Jag brukar ha kameran med mig och fotografera motivet för att avbilda det i ateljén senare, men bäst blir det om jag kan måla på plats.
Nya verk sedan i julas
Ungefär hälften av målningarna är nya sedan i julas, då Nilsson bestämde sig för att ha utställningen. Förra året hölls en utställning i Öjebyns konsthall och vissa av tavlorna därifrån återfinns i dagens utställning. Men den nyfikne kan finna alster från hela Rolf Nilssons verksamma liv runtom i logen, som ligger ett stenkast från hemmet. Måleriet har funnits med i konstnärens liv sedan barnsben.
– I folkskolan hade jag en lärare som tyckte att jag var duktig på att måla. Han gav mig duk och målarfärger och köpte sedan tavlorna av mig för tio kronor styck, berättar Rolf Nilsson.
Målade under uppväxten
Och på den banan har det fortsatt. Han experimenterade med motiv och konststilar under åren och utbildade sig emellertid till bildlärare. Han visar en bild tecknad av hans bror som föreställer en sjuårig Rolf Nilsson med ett skissblock i handen och berättar att de två brukade måla av varandra under uppväxten.
– Jag har tyckt mycket om att måla människor, människors ansikten. Men på senare år har det alltmer blivit att fånga de magnifika landskapen i fjällvärlden, säger Rolf Nilsson.
Ibland är naturen för vacker för att ens kunna avbilda, fortsätter konstnären.
– Det är omöjligt att göra skönheten i vissa höstlandskap eller solnedgångar rättvisa. Då är det lika bra att låta bli, för det har naturen gjort så bra på egen hand.