Hämnd löser inget

Kultur och Nöje2015-11-17 15:17
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu verkar det som om Sverige och alla andra EU-länder ska dra ut i krig igen, med hänvisning till EUs solidaritetsklausul som tas i bruk för första gången.

I den står inget om militärt bistånd, men redan talar exempelvis Folkpartiets ledare Jan Björklund om att skicka Jas-plan till Syrien ifall Frankrike vill det.

Efter attentaten i Paris begärde den franska presidenten François Hollande att EU-länderna ska följa artikel 42.7 i EU-fördraget, som säger att alla medlemsstater ”med alla till buds stående medel” är skyldiga att stötta och bistå en medlemsstat som utsätts för väpnat angrepp på sitt territorium.

Alla EU-länder har snabbt bejakat hans begäran. Solidariteten inom unionen vet helt plötsligt inga gränser, till skillnad från det osolidariska mottagandet av alla dem som flyr hit från samma terroristorganisation som Frankrike förklarat krig emot.

För att inte tala om hur osolidariskt den ekonomiska krisen i EU hanterats.

Att Sverige dras in i kriget mot terrorismen, som startades av USA 2001, gör mig ännu mera rädd än jag var förut. Alla internationella brott mot mänskliga rättigheter som västländerna genomfört med terrorbekämpning som ursäkt, har ju inte stoppat terroristerna.

Snarare har terrororganisationerna vuxit sig starkare och större i hela världen, och hittills har inget av de länder som bombats sönder blivit mera demokratiska.

Jag tror inte på hämnd och ännu mera våld som främst drabbar civila, jag tror på politiska lösningar. För det första kommer det aldrig att bli fred i Mellanöstern så länge Israels ockupation av Palestina tillåts fortsätta.

Denna fråga har alla länder som erkänt Israel ansvar att lösa, exempelvis med det annars så gångbara medlet sanktioner.

Att prata om rättvisa, människovärde och demokrati, och samtidigt blunda för den israeliska statens etniska terror, samt blodbaden i Frankrikes, Storbritanniens och andra länders forna kolonier i världen, har visat sig föda ännu mera hat mot väst.

Är det då inte kontraproduktivt att fortsätta å samma krigsstig, utan att överväga en annan strategi för att stoppa terrorn?

Eller är det alltför kittlande att få använda krigsmateriel som testats i bland annat Norrbotten i skarpt läge?