Gunhild vid viken
- På sommarn tvättar jag mig i viken och då passar jag på att simma lite samtidigt, säger hon och fnissar försynt.
Men hemtjänsten, som för säkerhets skull tittar till Gunhild två gånger om dagen, är noga med att hålla sina tanter på äldreboendet Rogården. Där blir hon skrubbad, insmord om bena och renplockad från fästingar. Ibland har hon kommit ihåg att packa rena kläder i sin grönrutiga bag, ibland har hon glömt. Då får hon dra sin marinblå klänning över huvudet igen, trots kaffefläckarna på magen.
- Äsch då! säger Gunhild, dom där behöver jag ju förstorningsglasögonen för att se. Och klänningen jag fick till födelsedan är så modern att jag inte begriper vad som är fram och bak!
Med papiljotter i håret och larmknappen runt handleden vinkar hon adjö och reser hem till katten.
Varje fredag beställer hon också färdtjänst. Då dirigerar hon taxin till apoteket som ligger vid systembolaget.
- En gnutta vin och en smula snaps gör tankarna rediga, resonerar Gunhild.
Ja, det blir som ett litet sällskap när Misse inte är hemma. Hemtjänstens personal tror att hon skulle må bättre i ett städat rum med varmt vatten och omsorg dygnet runt, kanske en liten tvåa nära stan?
- Nej bevars! protesterar Gunhild. Hur skulle det gå för Misse? Här måste jag bo och ge honom ett bra liv. Och småfåglarna? Vem skulle mata dom?
Och hemtjänsten vill inte plåga vare sig katter eller fåglar så tanten får förstås bo kvar. Hon är trots allt pigg för sina år. Men huset är dragigt om vintern fast hon stoppar trasor i dörrspringor och nyckelhål. Lite förvirrad är hon nog också. På natten hör hon arga karlar prata i köket och ibland smyger olydiga ungar in källarvägen och gömmer Gunhilds medicindosett på märkliga platser.
- I morse hittade jag den i ugnen och i går låg den i städskrubben, säger hon bekymrat.
Varannan vecka är hon beviljad hjälp med matinköp. På inköpslistan skriver hon med krokiga bokstäver: "Till Misse: 5 stycken djupfryst Findus torsk, 8 burkar whiskas kattmat, kycklingsmak".
- Men lilla Gunhild, säger jag, ska du inte köpa någon mat till dig själv?
- Jag är inte så hungrig av mig.
Varje lördag bakar hon en sockerkaka till fåglarna som bor utanför köksfönstret.
- På sommarn bakar jag två. Man måste ju vara trevlig med sina sommargäster, annars vill dom ju inte komma hit mer.
Ibland drar hon gummistövlarna på fötterna och handjagaren ur redskapsboden. Gräset växer ju så präktigt när solen skiner.
- Arbete och kärlek gör människan lycklig, konstaterar Gunhild och parkerar klippare och stövlar vid strandkanten.
Klänningen och trosorna lägger hon i prydlig hög vid vassen. Sedan sjunger hon en stump för gäddorna medan hon försiktigt trippar ut i vattnet.
Så jobbar vi med nyheter