Folkligt och glatt trots strilande regn
Konsert: DiggilooMedverkande: Måns Zelmerlöw, Nanne Grönvall, Lotta Engberg, Lasse Holm, Magnus Johansson, Stefan & Kim, Thomas Petersson, Molly Sandén, Linda Bengtzing.Plats: StorforsenPublik: Uppskattningsvis 4 500Längd: Drygt 3 timmar med paus
Magnus Johansson fullkomligen trollband Storfors-publiken med sitt solostycke på trumpet.
Foto:
Regnet strilar och fukten ligger tät i luften. Trots vädret är folkfesten ett faktum. Stor och glad publik som möter lika taggade artister. Rörligheten bland publiken är stor. Folk vandrar på de hala stenarna och klipporna. Många halkar och faller till och med. Var är säkerheten?
Scenen på Storforsen bjuder på enkla förhållanden. Det ryktas om att den egentliga scenen befinner sig söderut. Men här behövs inga stora videoskärmar som projicerar bakgrunder eller skrytsamt ljus. Den levande naturen är en vacker inramning för kvällens konsert. Publiken klappar in artisterna till inledande "Thank you for the music". Kort därefter öppnar turnégänget med ett schlagermedley. Artisterna gör covers på sina kollegors schlagerbidrag med den berömda glimten i ögat samtidigt som de försöker kränga in några singelsläpp.
Upplägget är i mina ögon gynnsamt. Samtidigt finns några trötta stunder. Linda Bengtzing sjunger "Black velvet" helt klädd i svart, men trots den dramatiska framtoningen har Bengtzing ingen rock i sin röst. Måns Zelmerlöw orkar inte riktigt de höga tonerna i Charlotte Perrellis "Hero". Och den i och för sig träffsäkre ståuppkomikern Thomas Petersson blir lite väl långrandig på sina ställen.
Publiken bjuds på skönsjungande Molly Sandén som sjunger med härlig styrka och spröd klang, hon tar sig an "Främling" med självklarhet och tonsäkerhet. Beundransvärt.
Den absoluta höjdpunkten är musikanterna Stefan & Kim som med hjälp av gitarr och fiol blåser liv i den sönderspelade "Guldet blev till sand". Numret är en berättelse där instrumenten och de båda musikanternas rena stämmor vävs samman till något unikt. Till och med en schlagernörd som jag måste kapitulera för Stefan & Kims musikalitet. Samma varma omdöme går till trumpetaren Magnus Johansson som under sin soloinsats av "Gotländsk sommarnatt" får de höga tonerna att skälva mot himlen. Kanske är det Magnus Johansson som får regnet att avta. För himlen bryter upp, solen tittar fram och en regnbåge tronar över Storforsen.
En fördel med "Diggiloo" och liknande turnékoncept är att publiken får flera folkliga artister på en och samma gång. Kvällen handlar uteslutande om hits, igenkänningsfaktorn är hög oavsett om Lotta Engberg kör den jazzinspirerade "Vårat gäng" eller Nanne Grönvall ömsint framför "Det vackraste". Vad som talar emot "Diggiloo" är att artisterna ofta är starkt förknippade med en viss repertoar, genren sitter i deras röster. Nanne Grönvall är för mycket schlager för att kunna sjunga BAO och Helen Sjöholms "Du är min man" och verkligen mena det.
När första halvan närmar sig sitt slut har Måns Zelmerlöw fått sina obligatoriska flick-skrik, Molly Sandén övertygat oss om att hon blir Sveriges nästa sångstjärna, Nanne Grönvall charmat oss med sin humor och Lasse Holm aspirerat som allsångsledare.
Turnégänget avslutar med finalbidragen från Melodifestivalen 2008. Vad annars?
KONSERT
Så jobbar vi med nyheter