En magisk kväll
Medverkande: Bo Kasper Sundström, Mats Schubert, Nicolai DungerPlats: Dansbanan i StorsundPublik: 135Tid: 2 tim 20 min inklusive paus
Sunkpianoklink som duger lång väg. Mats Schubert i Bo Kaspers orkester, spelade på hemmaplan och bjöd på toner av ypperlig klass.
Foto: Ida Fahl
Ungefär som ikväll, under dansbanans trygga tak, i Storsund. Föremålen för vår uppmärksamhet är förstås Mats Schubert och Bo Sundström.
Första set inleds med att ett 30 000 kronors digitalpiano hasplas upp på två träbockar, gitarren stäms och mikrofonerna trycks på. Sen rinner det musik ur en till brädden fylld skattkista med låtar. Duon inleder med "Vi bygger en ny skön värld", "Ett & noll" och "Hon är så söt". Jisses, hur ska det här sluta om de redan nu bränt sina bästa kort, tänker jag.
Men Bo Kaspers vissäck tycks vara oändligt stor med tidlös låt efter annan, och samtidigt känns det helt rätt att de blandar upp med andra låtskrivarförmågor i väl avvägda portioner. Finn Kalviks "Två tungor" bör nämnas och även några nummer av Hasse och Tage.
Från soloprojektet "Skåne" kommer också ett par låtar. "Spencer Tracy" får nya kläder i denna enkla sättning, och "Vilken lyckad dag" är personlig favorit efter ett antal varma bilmil längs E4.
Vår duo har för kvällen haffat en alldeles speciell gästartist.
Nicolai Dunger råkar vara i faggorna och äntrar scenen för att sjunga med i Lou Reeds "Perfect Day". Jag har inte riktigt förstått mig på Nicolais stil eller musik, och jag blir något förbryllad av hans osäkra framtoning i duetten. Mötet mellan de två sångarna känns väl inte helgjutet, men det får gå på charmkontot under rådande omständigheter; Detta är inte Globen.
När Dunger däremot greppar gitarren och själv sjunger "Fångad fågel" från sin Edith Södergranskiva anar jag helt andra och djupare dimensioner av hans konstnärsskap.
Vi får även erfara en världspremiär. Låten som går under arbetsnamnet "Koralen" är från kommande skiva med Bo Kaspers, och den tillhör väl en av de vemodigare låtarna under kvällen.
I andra akt tätas stämningen något, myggsvärmarna likaså och de minsta barnen har knoppat in i sina föräldrars knän. Från skivan som möjliggjorde Schuberts husköp i Storsund, "I centrum" kommer flera hits, och man önskar att kvällen kunde få fortsätta så här minst ett par timmar till. Kravet om "En liten jävel i mitt öra" uppfylls, och innan Schubert och Sundström går av scenen för andra gången varvar vi ner med "Innan klockan slagit tolv".
Det hamnar någonstans mitt emellan jam och regelrätt spelning, och det är ungefär den avspända stämning jag vill tro är en del av den norrbottniska själen som kommer till uttryck i Bo Sundströms egna texter. Som han själv diktar i "Semester"; Det här är nog så nära himlen som vi kommer nå.
KONSERT
Så jobbar vi med nyheter