Att förtrycka med ord

Foto: Erik Westergren

Kultur och Nöje2015-07-21 18:09
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Adam Tenstas protest mot normalisering av rasism i TV4 skapar delade läger i debatten. Den städade sidan av diskussionen behandlar protestens verkan, dess relevans och dess utförande. Den andra sidan, den smutsigare, har återigen gjutit liv i diskussionen om rätten att använda ordet ”neger”.

Ord uppfinns som regel för att benämna något, för att lägga en distinktion och en skillnad mellan en sak och en annan. Detta gäller även för beskrivning av människor. Ordet reser genom tid, beläggs med värderingar, förändras. Betydelsen av ordet är helt plötsligt en annan än den ursprungliga, den är impregnerad av sin kontext. Ordet ”neger” är genomsyrat av kolonialism, slavhandel, rasbiologi och förtryck. Detta är vad ordet numera betyder för dem som inkluderas i dess betydelse.

Demokratin har blivit de intolerantas alibi. På en bortskämd femårings nivå hävdar stillösa människor sin demokratiska rätt att använda ordet ”neger”, ofta med en retorik som att ”det är ju bara ett ord” eller ”en neger är en neger, finns väl ingen värdering i det?”. Men det är just vad det finns, en värdering som genomsyras av hundratals års förtryck i att vara underlägsen som människa på grund av sin hudfärg. Vad en enskild person lägger för värdering i ordet är irrelevant. Dess betydelse ligger på en kollektiv nivå. Frågan är inte huruvida man får använda ordet. Frågan är varför man vill använda det.

Den offerkofta och kränkthet som förmedlas av att inte få använda detta ord om människor är väl symptomalt för samtiden. De som kränker är de som hävdar sig vara kränkta. Men innan man öppnar käften bör man ha lite kunskap om vad man pratar om. Innan man bestämmer sig för att klistra förtryck på människor på grund av sin ”rätt” att använda ett ord bör man läsa på. Och bestämmer sig någon för att efter detta fortsätta använda detta ord kan jag bara säga: Väx upp för fan.