Mod, vänskap, godhet och kärlek – mina begrepp om dessa saker var vaga och skiftande innan jag som tolvåring såg den första "Sagan om ringen"-filmen på den nu nedlagda biografen Royal i Linköping. Plötsligt förstod jag vad vänskap och allt det andra var – eller borde vara. Likaså förstod jag vad girighet, ondska och grymhet var. "Sagan om ringen" och dess uppföljare gav mig en grundad och i någon mån förhöjd känsla för moral på gränsen till idealism, vilket all annan kultur dittills hade misslyckats med. Samtidigt förlängde trilogin i bokform min barndom genom att mata min fascination för krig och äventyr.
Märkligt nog återfinns ungefär samma formulering som inleder den här texten också i proggaren Peter Bryngelssons bok "Sagan om Sagan om ringen", som tidigare i år publicerades på Gidlunds förlag: "Att i femtonårsåldern läsa hela bokserien var som att bläddra igenom den egna splittringen mellan att längta efter förståelse, inre mognad och innerlig vänskap för att i nästa stund inte kunna kväva barndomens fascination inför masskrig, utrensning av de försumbara och mäns ärofyllda historiska uppdrag."
Adaptioner och konstverk inspirerade av andra verk har i bästa fall en förmåga att peka mot originalet. Min generation upptäckte tack vare Peter Jacksons filmer författaren J.R.R. Tolkiens böcker. För Bryngelssons generation var det musikern Bo Hanssons album "Sagan om ringen" som 1970 öppnade dörren till Tolkiens universum. Hos min generation stannade det vid en romantisk idealism, lajv och allmänt fantasynörderi, men Bryngelssons hippie- och gröna vågen-generation tog fasta på samhällskritiken, intresserade sig för det enkla och fridfulla förindustriella livet i halvlängdsfolkets Fylke – och av drogreferenserna. Allt annat var tråkigt och det var enligt Bryngelsson få som läste hela Tolkiens trilogi eftersom det senare mest blir fokus på krig. Kollektiv efter Fylke-modell poppade upp lite varstans i de svenska skogsbygderna.
Frågan är hur "Maktens ringar" – som utspelar sig innan "Sagan om ringen" och är "baserad på Tolkiens verk" – kommer att påverka dagens unga tonåringar. Kommer de också att upptäcka Tolkiens värld? Och hur kommer mötet med Midgård att influera dem? Blir det skogskollektiv eller lajv? Eller något annat?
"Maktens ringar" är världens dyraste tv-serie och Amazon Primes svar på HBO:s fantasysuccé "Game of Thrones" (och dess färska avknoppning "House of the dragon"). Tolkien-fansens förhandskritik vad gäller skaparna J.D. Paynes och Patrick McKays uppluckring av Tolkiens vita och mansdominerade värld är förstås löjlig – och efter premiären (den 2 september) lär kritiken garanterat fokusera på annat. En första titta på "Maktens ringar" och man får slå fast att besvikelsen hos fansen lär bli stor.
"Maktens ringar" kommer nog inte att skapa några nya lajvgrupper, skogskollektiv eller ens Tolkiens-fans. De som tack vare tv-serien läser författarens böcker lär bli besvikna. Jämfört med tv-serien måste böckerna för nya läsare framstå som torra och tråkiga. Det är bara att konstatera: Tolkien-fansen lär bli besvikna på "Maktens ringar", medan tv-seriens fans lär bli besvikna på Tolkiens böcker.
En författare sägs dö två gånger. Först när hen slutar andas, därefter när ingen längre läser hens böcker. "Maktens ringar" kan på sikt bli Tolkiens andra död.