När Triakel framför de gamla visorna känns det som att få titta in i en annan tid, det är någonting väldigt enkelt och rakt över denna folkmusiktrio som på söndagskvällen gästade Krokodil.
Musiken är proffsig men aldrig tillkrånglad, det känns som att den förmedlar. Det är Janne Strömstedt på tramporgel, Kjell-Erik Eriksson på fiol och Emma Härdelin, fiol och sång. Hennes sångstil är vacker i sin enkelhet och det gör att texterna kommer fram bra. Och texterna är rätt viktiga, de berättar mycket om hur livet tedde sig för människorna som levde förr. Kanske är det just enkelheten i de musikaliska tolkningarna som gör det så tillgängligt och nära på något sätt. För mycket var väl egentligen sig rätt likt. Då som nu fanns kärleksbekymmer, lust, längtan, arbete, fest, ja, till och med sex sjungs det om. Visorna är de svenska, traditionella och muntligt bevarade och Triakel hämtar mest från sina egna hemtrakter Jämtland och Hälsingland. På scenen är de mycket samspelta och känns "trygga" på något vis.
Visorna som framförs på Krokodil denna kväll är av det mest skiftande slag, dryckesvisor, sedelärande historier, skillingtryck, frälsningsvisor, kärleksballader och en och annan "snuskvisa". I mellansnacket ger de endast en liten bakgrund och låter sedan låtarna tala för sig själva, vilket känns helt rätt. Många texter är härligt dråpliga och ohämmade som till exempel den om mannen som önskar livet av sin fru för att hon är så ful och sedan tycker synd om hästen som måste dra kistan när hon väl har dött, kanske var det den tidens ståupp-komedi? Kvällens absoluta höjdpunkt är "Visa från Raukasjö" som är en vacker kärleksförklaring, sjungen rakt på utan omsvep.
Mest bjuds det på visor från deras femte och senaste skiva "Visor från Frostviken". Skivan är en djupdykning i de inspelningar som finns i arkiven av Ulrika Lindholm, en dam som hade memorerat otaliga traditionella visor från norra Jämtland från slutet av 1800-talet och som spelades in av Sveriges Radio på femtio och sextiotalen. Det måste vara ett digert arbete att gå igenom och välja ur materialet och sedan göra det tillgängligt för en nutida publik tänker jag.
Triakel var inbjudna av Piteåbygdens Musikförbund. Förband var den tillfälliga konstellationen Triangel bestående av tre elever från Framnäs Folk och Världsmusikprofil, även de gjorde en fin insats.
Östersundsbandet Triakel bildades 1995 och dess medlemmar återfinns även i de lite rockigare folkmusikbanden Garmarna och Hoven Droven.