Segertåget dundrade fram genom stan

Jag ville ha en vers och jag ville ha en hook. Jag får en monoton fyrtakt i 120 slag per minut i en timme. Men visst - det erkänns att Maskinens beats, manövrerade av Magnus "Filthy" Lidehäll vid skivspelarna, har en tyngd och ett sväng som är minst sagt smittsam.
Responsen från den dansanta åhörarskaran är helt enorm och flera får lyftas bort från första raden på grund av trycket. "Det märks att ni varit med tidigare", konstaterar en förundrad Afasi som så sent som förra året gästade PDOL tillsammans med Filthy.
Tröttsamt denna gång är dock enformigheten och bristen på melodiskt godis. Maskinen har kopierat loggan, men kan också lära annat av Wu-Tang Clan vars konsert på Hultsfred ’97 undertecknad minns som betydligt mer varierad och spännande, om jämförelsen tillåts.

Trött misstänker jag att också Slagsmålsklubben-bekante Frej Larsson är efter denna Babylonkonsert. Han klättrar upp på två och en halv meter monitorpelare och studsar ner igen med en avundsvärd lätthet, för att sedan fortsätta sina tjurrusningar kors och tvärs över scenen.
Att Maskinen är "ett monster som glider fram och spränger staden" har jag dock svårt att se, även om "Segertåget" dundrar fram i expressfart. "Alla som inte dansar (är våldtäktsmän)" är ju också ett helt unikt sätt att få fart på publiken, som dansar sig i trans som på technodroger. Jag tillhör väl i så fall våldtäktsmännen men dels är det svårt att anteckna dansandes och dels är det ju: "gäller hela kvällen mellan 12 och 5." Ett välkommet kryphål för den som inte fattat Maskinens storhet än.