Efter Kapten Röds fullständiga publiksuccé under förra årets festival var det rätt givet att en reggaeartist skulle stå på den största scenen även i år.
När Syster Sol, eller Isabel Sandblom som hon egentligen heter, kommer ut på scenen är det för det första uppfriskande att se en kvinna ställa sig i centrum av den svenska reggaescenen, men också för det andra inte lika mycket party som det bör vara, som det var förra året. Som man hoppats på.
Det är svårt att sätta fingret på vad det egentligen beror på. Syster Sol gör verkligen ingen dålig konsert, men heller ingen fantastisk sådan. Det är faktiskt emellanåt till och med lite småsegt, ett ord jag aldrig trodde jag skulle behöva nämna i närheten av reggae.
Isabel Sandblom försöker verkligen, hon ser ascool ut där hon dansar omkring mellan instrumenten iklädd fotsid kofta och solbrillor och försöker elda på publiken att sjunga med men det håller bara så länge hon ägnar det sin fulla uppmärksamhet. En av orsakerna till att den fulla partystämningen uteblir är att hennes röst i många snabbare passager i låtarna drunknar i baktakterna från bandet. Det blir lite svårt att hänga med, och många i publiken förstår inte vad som händer på scenen i alla lägen.
Syster sol predikar om kärlek och att vara sig själv. Viktiga budskap, men de hade förtjänat det där sista steget av inramning. När man bara släpper allt runt omkring - och är fullständigt sig själv. Under förra årets konsert med Kapten Röd blev publiken en massa, ett hav. Den här gången förblir de individer bredvid varandra, medgungandes men inte hängivna.
Rent musikaliskt levererar Syster Sol en radda av hitiga reggaelåtar på svenska som allihopa skulle fungera på radion."Ding ding värld" fungerar nog bäst. Den smittsamma glädjen och det klassiska reggaesoundet går inte att värja sig emot. Men i övrigt blir det lite tamt live, låtarna är bra, men det finns inga överraskningar som kan lyfta dem .
Kärleken finns åt båda håll om kravallstaketet på torsdagskvällen, men man måste göra någonting med den, måste ta de någonstans. Så blir det inte den här kvällen. Bra men inte någonting extraordinärt.