Lärorikt med osande puls

Altsaxofonisten och flöjtisten Steve Slagle, New York, har levt med jazzgiganten Charles Mingus musik tätt inpå sig i minst ett par decennier. Trots att basisten, pianisten och kompositören som dog 1979 aldrig hade ett storband utan spelade med flera mindre ensembler, bestämde sig hans änka Sue för att hedra makens musikaliska gärning med en stor orkester 1990. Hon ville ha saxofonisten Steve Slagle som arrangör och konstnärlig ledare och han tackade ja.
Det innebar också att han måste arrangera om Mingus låtar för storband och det är detta arbete som nu presenterats i Norrbotten, med Piteå som sista turnéort. Redan från början lyckades NBB, för kvällen under ledning av gästsolisten, få det att osa storstadspuls och intensiv berättarlusta om framförandena.

Steve Slagle hade valt både kända och mindre kända skatter ur Mingus produktion. Programmet varierade från närmast thrillerbetonad filmisk musik, via romantiska harmonier och humoristiska ballader, till politiskt progressiva dissonanser.
Varje ton verkade vara vägd på guldvåg samtidigt som varje individ fick ovanligt stort utrymme, ändå var helheten påtaglig. Alla bandets möjligheter och variabler presenterades på temat Charles Mingus, på ett sätt som hela tiden kändes nyskapande. Snabbt konstaterade jag att arrangörerna, Norrbottensmusiken och Jazz i Piteå, inte överdrev när de kallade Steve Slagles gästspel för "årets jazzbomb". Det här är musik som både jazzfrälsta och noviser kan tilltalas av, vilket inte händer alltför ofta.

Steve Slagle inte bara arrangerar, utan skriver musik i Mingus anda. Inför den här turnén gjorde förstås NBBs ledare, trumpetaren Tim Hagans, detsamma, inspirerad av de sista 30 sidorna i Charles Mingus biografi. De handlar om ett samtal med en annan jazzlegend, Fats Waller, som då var döende.
Således visade sig "Rumination with Fats and Cholly, then goodbye" innehålla en livssammanfattning av kärlek, krig, fred, kvinnor, rasism, och allt möjligt. Tima Hagans hyllade Charles Mingus signum med sitt eget - ett lärorikt och berörande möte för den norrbottniska publiken. Senare även för hela landets, konserten spelades vid ett tidigare tillfälle in av Sveriges Radios P2.