I skogens snår, i en parallell verklighet bredvid vår, lever vittran. Detta väsen med rötterna i nordnordisk folktro är fruktad likväl som tilldragande, generös mot de vänliga och stundtals grym mot dem som går dem emot. Vittran spelar också en roll i den kortfilm som just nu spelas in vid Jävrebodarna och som regisseras av Sanna Ekman.
Producenten Amanda Rhea Eriksson, som med systrarna Isabel och Elisa driver produktionsbolaget Rhea Produktion i Göteborg, berättar att filmen är en hyllning till Norrbotten och till Jävrebodarna.
– Min mamma är från Jävrebodarna, och vi har spenderat somrarna här sedan vi var små. Vi har länge tänkt göra en film för att hylla orten, säger hon.
Filmens vittra residerar i en svart timrad stuga, för ortsbefolkningen känd som Nothällan.
– Vi sprang omkring Nothällan när vi var små. Som barn och tonåringar brukade vi fantisera om att det fanns ett väsen där. Vår mormor berättade också för oss om vittran. Det är dessa saker som gjorde att vi valde vittran som väsen i filmen, berättar Amanda Rhea Eriksson.
Titulerad ”Arttiv” (vittra baklänges) behandlar filmen mer än bara sagoväsen. Både psykisk ohälsa och miljöproblemen är teman som genomsyrar filmen. Huvudkaraktären Freja, spelad av Erika Cardenas Hedenberg, flyr till Jävrebodarna efter att ha drabbats av utmattningssymptom och utbrändhet. På sammanbrottets rand möter hon vittran, spelad av Karin Bertling, och dennes spegelverklighet.
– Psykisk ohälsa är en röd tråd i alla våra filmer. Vi vill nå ut med ett budskap och förmedla något viktigt, berättar Amanda Rhea Eriksson.
Sanna Ekman, regissör, tycker även hon att temat är viktigt.
– Jag tror att alla är stressade. Vi förväntas vara ständigt tillgängliga, och vi är alltid oroliga. Samhället förändras väldigt snabbt just nu, och även det vi tror är säkert, som jobb och liknande, kan snabbt försvinna. Många går in i väggen och blir utbrända, säger hon.
Sanna Ekman berättar att miljöproblemen kopplas ihop med vittrans värld i folksagorna.
– Djuren börjar dö allt snabbare i filmen. Huvudkaraktären har medlidande med dem, men allt eftersom blir det bara äckligt för henne. Att behöva se det står henne till slut upp i halsen.
Temat kring att hantera problem och komma bort följs åt i filmen. Sanna Ekman understryker att miljöproblemen är globala, och att det är svårt att undfly.
– Freja får uppleva detta i filmen. Inte ens här i Jävrebodarna är hon säker. Det är ett aktuellt ämne, säger hon.
När hon först kom i kontakt med projektet trodde hon att det var en skräckfilm det handlade om, men föll istället för den ömma skildringen.
– Amanda sa att ”nej nej, vi vill berätta hur fint och vackert det är där uppe, och vi vill berätta om vittran!”.
– Kanske är det ett drama, kanske något annat. Filmen kanske är en helt egen genre, fortsätter hon och skrattar.