Ett av de första resmålen efter genombrottet i Melodifestivalen 1985 var faktiskt Pite havsbad, där Pernilla Wahlgren uppträdde under en galen turnésommar där ett flertal publikrekord slogs.
– Våra shower var extremt Prince-fixerade. Att vi åkte ut i svenska folkparkerna med vår stil och våra kläder ... De satt bara och gapade, raggarna. Men det var det som var så kul, att man körde ”all in”, berättar Pernilla Wahlgren på telefon från Göteborg innan ett allsångsgig i Grebbestad.
Har du kvar läderjackan och strasskorsen?
– Nä, jag tror att jag har gett bort dem under åren och jag tror att en del fans har köpt en del scenkläder. Jag är ganska osentimental.
Hon kommer från en riktig showbizfamilj och redan när hon som elvaåring spelade huvudrollen som ”Annie” visste hon vad hon ville jobba med. Hon har aldrig ångrat sin bana, där musikalerna har en särskild plats.
– Jag är stolt för att jag har gjort varenda stor musikalhuvudroll som finns, typ.
Avböjde Roxette-hit
Pernilla Wahlgren hade ett produktivt 80-tal på skiva och turné. En intressant parentes är låten ”Svarta glas”, som hon tackade nej till.
– Per Gessle skrev den till mig och ... (gapskrattar) jag ville inte ha den. Jag var ganska kaxig och specifik på vad jag ville sjunga. Jag ville inte göra svensk pop. Jag var inne på Prince och soul ... Jag tackade nej och han valde att spela in den själv tillsammans med Marie Fredriksson. De bildade en grupp och gjorde en engelsk text.
Gruppen var Roxette, låten fick namnet ”Neverending love” och blev en stor sommarhit. Resten är pophistoria.
Vi ska tacka Pernilla Wahlgren för Roxette?
– Ja, precis. Han satt där med en jättebra låt och visste inte vad han skulle göra med den. Ur det föddes idén. Det är ganska kul.
Tungt kontrakt
Karriären rullade på och en internationell satsning var på gång. Pernilla Wahlgren hade kontrakt med låtskrivarteamet Stock Aitken Waterman (ungefär allt de rörde vid blev till guld på det sena 80-talet) och tanken var att hon skulle släppa låten ”I should be so lucky” som i stället gick till Kylie Minogue som de hittade, och prioriterade, i samma veva.
– Jag skulle bli deras nya stjärnskott. Jag tyckte att det var jättekul, men det kändes stort för mig att skickas iväg ensam till London med allt vad det innebar. När jag blev gravid kändes det skönt att kunna skylla på det (skratt).
Popkarriären har varit av det sporadiska slaget sedan 90-talets början. Är det familjen som fått dig att leta dig till fasta scener eller teatern i sig?
– Det är nog både och. Det blev en ganska stor förändring när jag fick Oliver. Då kom det ganska lägligt att jag fick min första vuxenroll i ”Annie get your gun”. Jag kände att det var skönt med fasta tider och att vara ledig på dagarna.
Annan syn
En ny platta är ingenting högprioriterat i dag, men om hon gick in i studion skulle det bli en ”en bra svensk popplatta, en mogen”.
Att ställa upp i Melodifestivalen igen utesluter hon inte, bara låten känns rätt.
– Förut kändes det som om allt utom en vinst var förlust. Så känns det inte i dag. Det är bara en jätterolig folkfest och ett kul program att vara med i.
Pernilla Wahlgren är en väldigt känd kändis och det har funnits perioder då hon varit hett villebråd för både autografjägare och skvallerpressens rubriksättare. Hon säger att det inte kan vara lätt för artister som Saade och Saucedo om de vill gå ut som privatpersoner. Själv har hon det betydligt lugnare med den biten i dag än när hon var ett ungt stjärnskott.
Hur är din relation till media?
– I dag är den bra, men jag har verkligen haft år när jag har hatat skvallerpressen och tyckt att de har förpestat mitt liv. Ingen var väl gladare än jag när dokusåporna och ”Bonde söker fru”-programmen kom. När det fanns andra att skriva om (skratt).
Roligt med nytt
28 år efter det där första besöket på havsbadet ska hon göra ett rejält arbetspass på den platsen.
”På bettet”, farskomedin på vampyrtema som får nypremiär på Pite havsbad nästa torsdag, turnerade genom landet i våras.
– Det är roligt att få folk att skratta. Jag älskar att jobba med humor. Det är alltid roligt att komma upp med någonting nyskrivet. Det är ingen som riktigt vet vad det är när de sätter sig ner och den är verkligen skruvad och lite galen.
I en liten ensemble kommer man varandra nära. Hon ser fram emot att återse kollegorna igen.
Pernilla Wahlgren får en ny motspelare i Tomas Åhnstrand.
– Jag har skrattat åt honom framför tv:n tusen gånger. Vi ska spela par och det ska bli väldigt roligt.