En mer ordinär uppföljare

++ Sedan debuten från 2008 har Aguson till viss del bytt musikalisk inriktning, vilket jag är den första att beklaga. Borta är det tilltalande inslaget av bluegrass, som gav en extra dimension åt det i övrigt helsvenska arrangemanget och som gjorde att skivan stack ut. "Sånt man egentligen aldrig sett" är en mer ordinär platta, utan att för den skull vara dålig. Både i text och musik går det att skönja arvet efter inhemska profeter som Plura och Peter LeMarc. Musiken är lättillgänglig, utan att för den skull vara skvalig - och framför allt mycket svensk. Bäst av allt är de berättande texterna, allmängiltiga och personliga på en och samma gång.