Konserterna på liden i Svensbyn har genom åren varit säkra kort för festspelspubliken. Alltså hade Bellas’n Fellas en hel del att leva upp till när kvintetten från Stockholm begick sin första egna konsertpremiär i nuvarande konstellation.
Allt annat än morgontrötta röster presenterade sig genom att inleda på engelska med krävande "Another Day". Det stod genast utom tvivel att de fem vokalisterna måste ha ägnat natten efter sin medverkan vid invigningskonserten åt att fortsätta sjunga upp sig. Hur kunde de annars ha så klara strupar i morgontimman?
Sedan följde en väl vald blandning av egna låtar och andras, allt i Sebastian Riltons arrangemang. Det visade sig att Bellas’n Fellas på ett år inte bara byggt upp en varierad repertoar, utan också skapat en helt egen vokal ljudbild - överraskande nog med sparsamma inslag av klockspel och förinspelat beat, vilket inte alls kändes malplacerat.
Var och en av de fem har väl omhändertagna vokala instrument och kan sin sak både i egenskap av körstämmor och solister. Det musikaliska samspelet satt nästan kusligt perfekt för att vara en scendebut, medan jag tycker att det finns mer att arbeta på när det gäller koreografin.
Rytmiska höjdpunkter avlöste varandra och ett av de snyggaste arrangemangen hade Maria Anderssons egen "Borrow my bike".
Inte heller var det några dussintolkningar som presenterades av exempelvis Ted Gärdestads och ABBA:s låtar, vilket de som var på invigningskonserten (när Bellas’n Fellas delade scen med Janne Schaffer och Johan Boding) fått klart för sig redan kvällen innan. Helt rätt sätt att förvalta bra musik på, när resultatet håller så här hög kvalitet.