Karismatisk duo

Medverkande: Lise Hummel, sång och keyboard. Gertrud Stenung, sång och cello.Plats: Christinasalen, Piteå, söndag kväll.Längd: 80 minuter.Publik: En charmad sådan.

Det händer att Lise spelar keyboard och Gertrud sjunger, men för det mesta sjunger Lise och Gertud spelar cello.

Det händer att Lise spelar keyboard och Gertrud sjunger, men för det mesta sjunger Lise och Gertud spelar cello.

Foto: Camilla Berglund

Festspelen2015-06-14 22:44

Lise och Gertrud – Bland rosor och klorofylla

Det finns något djupt betryggande med människor som besitter en självklar karisma. En sådan som alltid är väl avvägd.

Den uttrycker inget skrytsamt men uppvisar ändå ett centralt självförtroende som inger känslan av elegant kontroll. En sådan karisma har Lise och Gertrud.

I showen ”Bland rosor och klorofylla”, en titel tagen ur en låt av Povel Ramel, spelar Lise och Gertrud både covers arrangerade i egen regi, och egna låtar. Fokus ligger på visor.

Med piano, cello och en välstämd stämsång ger Lise och Gertrud ett nytt liv till många av kvällens låtar. Cornelis Vreeswijk, nämnde Povel Ramel, och Abba, är några av de artister som får sina låtar tolkade av denna musikaliska duo.

Vad som överraskar mig positivt är att de hittat egna vägar till sångernas kärna. Snarare än en rak väg genom bergen har låtarna karaktär av att gå i vindlande svängar.

De blir längre, reflekterande, djupa.

Vilket inte förhindrar ”Bland rosor och klorofylla” från att vara en rolig show som lockar skratt. Här finns inga inövade skämt, inga självklara poänger.

Humorn uppstår i den självklara kommunikationen med publiken, i dialogerna Lise och Gertrud emellan, i självförtroende och den genuina känslan av att trivas på scenen. Det är en subtil men påtaglig humor som uppstår därför att den inte är plastisk. Dessutom kan jag inte få nog av Gertrud Stenungs cellospel.

Ironiskt nog för en duo som tolkar nationella och internationella superhits, är det låtarna från deras egen skiva, skrivna av Ulla-Carin Nyquist, som är bäst för kvällen.

”Birkastan” är bländande vacker i sin lågmälda sorg över det ständigt föränderliga i tidens gång. ”Du” är en avskalad uppvisning i kärlekens mysterier. Charles Aznavours ”She” är i Ulla-Carin Nyquists texttappning också en bländande vacker sång.

Tillsammans med en glödhet cover av Abbas ”Money money money”, faktiskt den bästa Abba-covern jag hört, är de kvällens vassaste låtar.

Lise och Gertruds konsert är en musikalisk upplevelse i egen rätt. Att det dessutom ges tillfällen till skratt är bara en trevlig bonus.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!