Toner från slott och kojor

Duon Torbjörn Näsbom och Andreas Edlund gör under festspelen två konserter, den första i Älvsbyn under lördagskvällen och den andra i Hortlax kyrka ikväll.
Publiken fläktar sig med programbladen i den dallrande hettan inne i kyrkan och inledningsvis får vi höra Olof Janssons "Kyrkmarsch", tätt följd av Eric Sahlströms "Vårdroppar".

Det tar ungefär ett andetag att förstå djupet av den musikalitet som genomsyrar de båda spelmännens - jag väljer att kalla dem så - sätt att möta publiken genom sin musik.
Här ryms välrepeterade sviter av Carl Philipp Emanuel Bach och Johann Helmich Roman, svängiga polskor och bitterljuva naturskildringar ur den svenska nyckelharpsskatten.
Men viktigast av allt, här ryms ett samspel och musicerande som har sitt ursprung i kärleken till musikens innersta väsen.
Nyckelharpans spröda klang ligger inte långt ifrån gamban i uttryck, och kombinationen med cembalo utgör en naturlig brobyggare mellan de olika genrerna. Vad som är klassiskt och vad som är folkmusik blir egalt i sammanhanget.

Sålunda går de till anblicken ganska udda pusselbitarna ihop utan pardon. Torbjörn Näsboms ömsom sprudlande, ömsom klagande spel på nyckelharpan och Andreas Edlunds följsamma och välartikulerade improvisationer vid cembalon öppnar upp hjärtat och sinnet för högsommaren.
Mitt Festspel i Piteå Älvdal är
igång på riktigt när Martin Marais trettiotvå utsökt framförda variationer på "La Folia" klingat ut.