Sedan Detektivbyrån (instrumentalgruppen som hyllades för albumet ”Wermland” 2008) sprack har Wintergatan upptagit all tid. Sex dagar i veckan, i tre års tid, har han jobbat i studion.
- Det är som med allt man älskar men gör lite för mycket, men det har varit fantastiskt. Jag har kastat mycket frisbee också.
Vad skiljer Wintergatan från Detektivbyrån?
–Egentligen tänker jag att det är en fortsättning. Jag hade många idéer som jag inte hann förverkliga. Här är det högre berg och djupare dalar, en liten måttstock.
Projektorljud
Han har funnit tre kumpaner - David Zandén, Evelina Hägglund och Marcus Sjöberg - som han beskriver som ”grymma människor och grymma musiker som är respektlösa mot instrumenten”.
–·Jag är sugen på att åka ut på turné. Bilden av oss på en scen har jag haft när jag har jobbat i studion, berättar Martin Molin som tror att valet av gruppnamn kan härledas till föräldrarnas stuga i Värmland där han ofta tagit del av en stjärnhimmel som inte var ljusförorenad.
Wintergatan använder sig av skrivmaskin i tre låtar och den som har sett musikvideon till ”Starmachine 2000” kan se hur en diaprojektor blir ett rytmspår.
–·Äldre skrivare har fina ljud också, ”ker-ching-ching-ching …”. Det är 90-talets diaprojektor.
Sedan mellanstadiet, när han upptäckte hur Tom Morello (Rage Against The Machine) skapade syntliknande ljud med gitarr, har han fascinerats av att skapa ljud på okonventionella vägar. Modulinen, ett violinbesläktat instrument där själva ljudet kommer från en modulärsynt, är hans egen uppfinning
–·Man inser att det har tagit hundra timmar att få den att funka och sedan ska den vara med i en och en halv låt. Det är värt det, men ibland hajar man till.
Träningspass
De repeterar för glatta livet, konstaterar han. Inför turnén handlar allt om att sy ihop showen, inte minst tekniskt. I runda slängar blir det sju intrument per person.
–·Det ska inte upplevas som krångligt, utan som sömlöst. Det ska inte vara som en musikinstrumentmässa.
Han minns hur han gick förbi en spegel efter turnerandet med Detektivbyrån.
–·Jag tänkte ”vems biceps är det där” och såg att det var mina. Jag ser fram emot samma effekt den här gången. Det blir mycket lyfta, men det är en bonus.
Som i kön till Balder
Reaktionerna har varit underbara på nätet, säger han. Wintergatan har aldrig spelat live, men Martin Molin säger att de ska se till att vara så bra att folk som går på konserterna kan reta sina kompisar som inte var där.
–·Vi lever på vegsushi och det är en härlig känsla just nu. Som när man ska åka Balder (känd berg- och dalbana på Liseberg) och redan gått in i kön. Man kan inte ångra sig. Man står innanför spärrarna och resan har redan börjat.